Jens Asbjørn Bøgen
De befarar att Ryssland genomför en ”smygmobilisering”, och den nya lagen spär på den oron.
De befarar att Ryssland genomför en ”smygmobilisering”, och den nya lagen spär på den oron.
Kreml siktar på värnplikt året runt
Ryssland driver igenom ett lagförslag som möjliggör värnplikt året om, i stället för dagens två årliga inkallelser.
Experter ser detta som en del av en bredare strategi för långsiktig militär upprustning – inte bara i Ukraina, utan också potentiellt mot NATO.
Tvåarmad strategi under press
Enligt Kyiv Independent har Moskva i dagsläget två arméer: en värnpliktsarmé för hemlandets försvar och en kontraktsarmé bestående av avlönade frivilliga som tjänstgör utomlands.
För att undvika kritik kring en fullskalig mobilisering har Kreml förlitat sig på generösa värvningsbonusar. Men detta anses alltmer ohållbart i längden.
Smygmobilisering
Analytiker bedömer att det föreslagna lagförslaget är ett steg mot en ”smygmobilisering”. Det undviker bilden av en total mobilisering, men stärker ändå truppstyrkan.
Ukrainska försvarsexperter menar att lagen med stor sannolikhet kommer att antas, då den lagts fram av Andrij Kartopolov – en nära allierad till Vladimir Putin.
Miljardbelopp till omrustning
Enligt ukrainsk underrättelsetjänst planerar Moskva att satsa 1,1 biljoner dollar på omrustning fram till 2036 – den största militära investering som gjorts sedan Sovjetunionens fall.
Nya militära distrikt väcker oro
Som en del av reformpaketet har Ryssland återupprättat de militära distrikten i Moskva och Leningrad samt börjat bygga nya divisioner.
Analytiker ser dessa åtgärder som en del av en större geopolitisk strategi för att omforma den värld som växte fram efter kalla kriget – inte bara som svar på kriget i Ukraina.
Långsiktig planering till 2036
Varför 2036? Enligt experter undviker Kreml plötsliga och drastiska militära åtgärder som skulle kunna väcka missnöje på hemmaplan.
Genom att sprida ut planerna över ett decennium vill man gradvis normalisera ökad militär närvaro och försvarsbudget i befolkningens ögon.
Krigets ekonomiska börda
Kremls beroende av höga värvningsbonusar pressas av den ryska ekonomins svaghet.
Sanktioner och internationell isolering har drabbat nyckelindustrier hårt.
Enligt analytiker kan Kreml snart tvingas överge sin ”betala för att slåss”-modell.
Ryssland överträffar Europas försvarsutgifter
År 2024 nådde Rysslands försvarsbudget 462 miljarder dollar – mer än samtliga europeiska länders sammanlagda militära utgifter.
Med industrier omställda för krigsproduktion och sociala satsningar nedprioriterade omvandlas Ryssland snabbt till en fullskalig krigsekonomi.
Ett samhälle i konfliktens tjänst
Kreml omformar inte bara sin budget, utan hela samhället för att möta långvarig konflikt: digital mobilisering, militärpatriotisk utbildning och lokala myndigheter som uppmanas att prioritera militära investeringar framför sociala program.
En global strategi bortom Ukraina
Analytiker varnar för att Kremls ambitioner sträcker sig långt bortom Ukraina.
Målet är att besegra NATO, återta forna sovjetrepubliker och etablera Ryssland som en ny global stormakt.
