Jens Asbjørn Bøgen
Frontlinjen i Ukrainakriget har sedan länge stannat vid gränsen. Moskva säger nu att kartan sträcker sig längre.
Det ryska utrikesdepartementet har denna vecka skärpt sin retorik om vad det anser vara legitima mål.
Talespersonen Maria Zakharova använde sin presskonferens i Moskva på onsdagen för att nämna en rad mål som länge har oroat NATO-huvudstäderna: de europeiska vapenfabrikerna som förser Ukraina med krigsmateriel.
Vid ministeriets regelbundna pressbriefing den 30 september sade Zakharova, enligt den ryska statliga nyhetsbyrån TASS, att vapenfabriker i europeiska länder som producerar vapen för Ukraina är ”potentiella militära mål för Ryssland”.
”Ingen ska anta att militära anläggningar utanför ukrainskt territorium som producerar vapen för Kievregimen kommer att vara säkra. Den som tror något annat misstar sig”, sade hon.
Zakharova nämnde inga specifika fabriker eller länder.
Varningen kom som svar på en fråga om Polens rapporterade beredskap att lokalisera produktionen av Patriot-robotar för ukrainskt luftförsvar inom landet.
Zakharova hävdade att europeiska regeringar genom sådana leveransavtal ”direkt är inblandade i kriget” och att detta snarare förlänger kriget än avslutar det.
En kärnvapenvarning samma dag
Några timmar tidigare hade Ryssland skickat ett separat eskalerande budskap. Den ryska ambassaden i Irland publicerade ett uttalande där det stod att Moskva var redo att ”använda hela sin arsenal, inklusive kärnvapen, för att försvara sitt territorium”, om NATO skulle försöka blockera exklaven Kaliningrad vid Östersjön.
Samma text överlämnades till NATO i en diplomatisk not, rapporterade Meduza.
NATO avvisade denna framställning. Generalsekreterare Mark Rutte sade att alliansens övningar inte hotade ryskt territorium och uppmanade Moskva att ”upphöra med kärnvapenhoten”.
Från en mordbrand i Tallinn till ett öppet hot
Zakharovas uttalande följer på en ovanligt direkt europeisk anklagelse mot den ryska underrättelsetjänsten.
Den 29 september förklarade den estniska säkerhetstjänsten och regeringen i Tallinn att ryska ”specialtjänster” hade beordrat en mordbrand mot en anläggning tillhörande Milrem Robotics, den estniska tillverkaren av det obemannade markfordonet THeMIS som används i Ukraina.
Premiärminister Kristen Michal sade att mordbranden hos Milrem natten till den 15 augusti var ”en sabotageakt beställd av Ryska federationens underrättelsetjänster”, och regeringen kallade upp Rysslands chargé d’affaires.
Utrikesminister Margus Tsahkna beskrev mordbranden som ”en del av Rysslands bredare kampanj över hela Europa”, och Breaking Defense noterade att attacken inte hade avbrutit leveranserna av Milrems robotar till Ukraina.
Michal sade att Estlands svar skulle vara ”mer säkerhet nationellt, mer stöd till Ukraina och större press på Ryssland”.
