Mimmo Wiestål Fischetti
Den ryske presidenten har gjort konfrontationen med USA och dess allierade till sin politiska livlina. För Putin är fred lika med svaghet – och det tänker han inte riskera.
Droner över Polen – ett medvetet budskap
När minst 19 ryska droner nyligen flög in över Polen var det mer än en militär provokation. Det var ett signalspel. Genom att korsa Natos luftrum ville Vladimir Putin visa att han inte har några planer på att avsluta sitt krig mot västvärlden. Händelsen följde på veckor av blodiga attacker i Ukraina, där civila dödats och byggnader som hyser EU:s och Storbritanniens delegationer träffats, rapporterar Politico.
Putins överlevnad hänger på kriget
USA:s president Donald Trump har pressat på för ett fredsavtal, men för Putin är det inte ett alternativ. Han har byggt hela sin politiska överlevnad på att vara en ledare i krig. En återgång till fredstid skulle uppfattas som en förlust – både personligt och politiskt. Som statsvetaren Nikolai Petrov uttrycker det: ”Putin är en president av krig. Han kan inte ge upp den rollen.”
Långdraget krig – trots enorma förluster
Trots att kriget mot Ukraina nu närmar sig sitt fjärde år är Putins position starkare än på länge. Ukrainas armé lider brist på både vapen och soldater, vilket gjort att Ryssland kunnat pressa fram långsam men märkbar framgång. Priset har dock varit enormt: omkring en miljon ryska förluster och en ekonomi på randen till recession. Men att avsluta kriget skulle politiskt vara ännu farligare för Putin.
Nationalisterna kräver mer än Ukraina
Den liberala oppositionen i Ryssland är i princip utslagen. I stället är det de nationalistiska hökarna som utgör den största risken för Putins grepp om makten. De kräver inget mindre än en symbolisk seger över hela västvärlden. Därför är det inte nog för Putin att tala om ”Ukraina”. Retoriken handlar nu om att utmana Nato självt – att visa att alliansen är svag och splittrad.
Hybridkrig och psykologiska tester
Efter mötet med Trump i Alaska, där en vapenvila påstods stå på agendan, har Moskva i stället trappat upp sitt hybridkrig mot Europa. Droner har gång på gång testat polskt luftrum. I ett fall flög de rakt mot en Nato-bas innan de sköts ner av nederländska stridsflyg. Retoriken från Kreml har samtidigt hårdnat. Dmitrij Medvedev hotade nyligen Finland med statens kollaps – en skrämseltaktik som påminner om de utspel som föregick invasionen av Ukraina 2022.
Flyttar industrin – och övar vid gränsen
Samtidigt förbereder Ryssland sig på långvarig konfrontation. Viktiga industrier flyttas längre österut, bort från Natos gräns, och militära övningar hålls regelbundet tillsammans med Belarus, bland annat nära polska gränsen. Signalen är tydlig: även om kriget i Ukraina skulle få ett slut, kommer konfrontationen med väst att fortsätta.
Testar Natos beslutsamhet
För Putin handlar de små intrången och provokationerna om att se hur Nato reagerar. Genom att tänja på gränserna hoppas han visa att väst inte är redo att försvara sig. Washingtons försiktiga reaktion stärker hans tro. När Trump kallade dronattacken mot Polen för ”ett möjligt misstag” ekade det direkt av Kremls egna talepunkter.
Putins strategi – aldrig ge upp
Kreml avfärdar anklagelserna om medvetna provokationer och skyller på ”elektronisk störning”. Men analytiker menar att det är typiskt för Putins stil: skapa osäkerhet, hålla väst i gissning och samtidigt fortsätta pressa framåt. Målet är inte bara en seger i Ukraina – utan att långsiktigt försvaga hela Nato.
