Jens Asbjørn Bøgen
Flera länder är redo – men Europa är splittrat.
Flera länder är redo – men Europa är splittrat.
Det stora pusslet
Efter toppmöten i Washington arbetar nu västländerna med att klargöra vad ”säkerhetsgarantier” för Ukraina faktiskt skulle kunna innebära.
Med över 1 000 kilometer frontlinje i östra Ukraina återstår flera avgörande frågor: Hur skulle ett eldupphör kunna upprätthållas? Vem skulle skicka trupper – och under vilket mandat?
Här är en genomgång.
USA: Inga marktrupper
USA’s president Donald Trump har uttryckt stöd för idén om säkerhetsgarantier för Ukraina, men utesluter att amerikanska marktrupper skickas.
I en intervju med Fox News antydde han att luftstöd från USA kan bli aktuellt, medan markinsatser i så fall bör komma från europeiska allierade som Tyskland, Frankrike och Storbritannien.
Tyskland: Avvaktande hållning
Tysklands försvarsminister Boris Pistorius bekräftade att inga beslut ännu har fattats kring ett eventuellt militärt bidrag från tysk sida.
Utrikesminister Johann Wadephul betonade samma sak – förhandlingar pågår, och många frågor, inte minst om USA:s roll, är fortfarande olösta.
Storbritannien: Berett – under rätt villkor
Storbritanniens premiärminister Keir Starmer är öppen för att skicka fredsbevarande styrkor – men först efter att ett permanent eldupphör är på plats. Om det kravet uppfylls väntas Storbritannien spela en ledande roll i att genomdriva freden.
Tidigare förslag pekar på att 30 000 europeiska soldater kan komma att säkra städer, hamnar och kritisk infrastruktur – med stöd av drönare, satelliter och patruller i Svarta havet.
Frankrike: Macron manar till försiktighet
Frankrikes president Emmanuel Macron har varnat för en förhastad fredsuppgörelse utan tydliga garantier.
Han är öppen för att skicka franska trupper, men understryker att uppdraget bör fokusera på avskräckning, stabilitet och utbildning – inte strid.
Tidigare i år skissade Macron på en möjlig insats där några tusen soldater per land skulle kunna stationeras i nyckelstäder som Kiev, Odessa och Lviv.
Europa är splittrat
Flera länder – bland dem Danmark, Sverige, Nederländerna, Spanien, Portugal och de baltiska staterna – har visat vilja att delta i en fredsbevarande styrka. Andra är mer tveksamma.
Polens premiärminister Donald Tusk motsätter sig att skicka polska trupper med hänvisning till att 85 procent av befolkningen är emot militära insatser – även i fredsbevarande syfte.
Central- och Östeuropa håller tillbaka
Ungern och Slovakien har kategoriskt avvisat truppinsatser.
Ungerns premiärminister Viktor Orbán har till och med kallat sådana förslag för ”krigshets”.
Även Österrike och Italien är mycket återhållsamma.
Förhandlingar eller återvändsgränd?
I slutändan kan inga fredsbevarande planer förverkligas utan ryskt godkännande – något som än så länge framstår som osannolikt.
Moskva motsätter sig fortsatt all NATO-närvaro i Ukraina.
Arbetet fortsätter – men vägen är oklar
Trots en viss entusiasm hos flera västländer är framtiden oviss.
Skillnader i nationella ståndpunkter, oklara mandat och Rysslands oförutsägbara position gör planeringen komplex.
Eldupphör först – detaljerna får vänta
Ledarna är överens: inga trupper kommer att skickas innan ett trovärdigt eldupphör är på plats.
Planeringen pågår, men utan konkreta fredsvillkor och ryskt deltagande är truppnärvaro fortfarande en hypotetisk fråga.
