Så avslöjar du aprilskämten – knepen som hjälper dig se vad som är sant

Men i en tid där AI, deepfakes och manipulerade bilder blivit allt vanligare är det svårare än någonsin att avgöra vad som är på riktigt.

Många går på bluffarna. 

Men det finns sätt att minska risken.

Därför är det svårare i dag

Tidigare handlade aprilskämt ofta om uppenbart absurda nyheter. 

I dag ser det annorlunda ut. Bilder och videor kan vara så realistiska att de är svåra att skilja från verkligheten.

Enligt forskare och medieexperter har utvecklingen av AI gjort det enklare att skapa trovärdigt falskt innehåll – något som även seriösa aktörer ibland använder i humoristiskt syfte.

Första aprilskämt är inget nytt. Ett skämt fick hela England upp ur soffan. Detta var långt innan mobiler och internet. 

• Enligt BBC:s klassiska aprilskämt från 1957 sände programmet Panorama ett inslag där schweiziska bönder visades “skörda spaghetti från träd” – något som lurade hundratals tittare att ringa in och fråga hur man odlar egen spaghetti.

Kontrollera källan först

Ett av de enklaste sätten att genomskåda ett aprilskämt är att titta på avsändaren.

Etablerade nyhetsmedier brukar märka sina skämt – men inte alltid tydligt. Mindre sajter och sociala medier kan vara ännu svårare att tolka.

Fråga dig:

• Är det en trovärdig avsändare?
• Har de publicerat liknande skämt tidigare?

Läs hela artikeln – inte bara rubriken!

Många fastnar vid rubriken och delar vidare direkt. Men detaljer i texten avslöjar ofta bluffen.

Håll utkik efter:

• Överdrivna eller orimliga påståenden
• Små ledtrådar eller skämt mitt i texten
• Avsaknad av tydliga källor

Sök efter fler källor

En riktig nyhet plockas ofta upp av flera medier.

Om bara en källa rapporterar något sensationellt – särskilt den 1 april – finns det anledning att vara skeptisk.

Granska bilder och video extra noga

Deepfakes gör det möjligt att skapa realistiska bilder och videor av personer som aldrig sagt eller gjort det som visas.

Titta efter:

• Onaturliga rörelser eller ansiktsuttryck
• Små visuella fel i bakgrunden
• Ljud som inte riktigt matchar bilden

Sunt förnuft räcker långt

Det viktigaste verktyget är fortfarande din egen magkänsla.

Om något låter för osannolikt, för spektakulärt eller för bra för att vara sant – då är det ofta just det.

Inte en exakt vetenskap

Det finns ingen metod som är helt säker. Även erfarna journalister kan bli lurade, särskilt i dagens digitala landskap.

Men genom att vara lite extra kritisk – särskilt den 1 april – minskar du risken att själv bli nästa som går på ett skämt.