Mattias Svensson
Norge kan stå inför en dramatisk ökning av bränslepriserna – eller inte alls. En ny klimatlag har väckt starka reaktioner i det norska politiska landskapet, där både prisnivåer och social rättvisa står på spel.
Debatten om Norges klimatpolitik har tagit fart efter att en ny klimatkvotlag infördes. Den innebär att priset på utsläpp kan öka till 200 euro per ton koldioxid genom EES-avtalet – något som Senterpartiets Marit Arnstad varnar kan resultera i en kraftig höjning av bensin- och dieselpriserna.
– Det kan motsvara en avgiftsökning på 7,49 kronor per liter för diesel och 6,54 kronor per liter för bensin, säger Arnstad till norska Nettavisen enligt Carup.
Klimatmål utan majoritet
Klimatrapporten från den norska regeringen siktar på att minska utsläppen med 70–75 procent till 2035. Men utan politisk majoritet är vägen dit osäker. En avgörande skiljelinje är hur målen ska uppnås – genom incitament eller avgifter. Här är Senterpartiet en högljudd kritiker mot den väg som Arbeiderpartiet och Höyre har slagit in på.
Statssekreterare Astrid Hoem från klimat- och miljödepartementet försvarar dock regeringens hållning och påpekar att de siffror som Senterpartiet lyfter fram bygger på osannolika antaganden.
Elbilsmarknaden växer – men räcker det?
Redan i dag kostar bensinen i Norge omkring 20 kronor litern, och samtidigt går elbilsförsäljningen som tåget. Hela 30 procent av personbilarna är nu elektriska, och nästan alla nya bilar som säljs är eldrivna. Trots detta menar kritiker att stora delar av befolkningen fortfarande är beroende av fossila bränslen – och därför hamnar i kläm.