Mimmo Wiestål Fischetti
Efter att ha kritiserat arbetsmiljön och säkerheten för ambulanspersonal blev Jimmie Prahl avbokad från sitt uppdrag i Region Gävleborg. Själv menar han att det handlar om en tystnadskultur, medan regionen förnekar att mediekontakter spelar någon roll.
Kritiserade säkerheten efter dödligt dåd
Den 20 september dödades ambulanssjukvårdaren Helena Löfgren i tjänsten i Harmånger. Hon var vän och kollega till Jimmie Prahl, som arbetade på akuten när hon fördes in efter attacken.
Efter händelsen ställde Prahl upp i flera intervjuer där han öppet ifrågasatte säkerheten för ambulansanställda. Kort därefter fick han besked om att hans uppdrag avslutades.
Mejl om avbokning kom via bemanningsbolaget
Prahl var anställd genom ett bemanningsföretag. Enligt uppgifter till SVT mejlade Region Gävleborg bolaget och meddelade att han skulle tas bort från sitt uppdrag.
I mejlet, som SVT tagit del av, anges att verksamheten upplevt samarbetssvårigheter och att patientsäkerheten bedömts vara hotad. Där står bland annat:
”Avbokningen sker då verksamheten upplevt samarbetssvårigheter (omfattar bland annat kommunikation och bemötande) med konsulten samt brister i efterlevnad av värdegrund och följsamhet till rutiner vilket medfört att patientsäkerheten ansetts vara i fara”.
“Välkomnades inte tillbaka” efter andra passet
Jimmie Prahl säger till TT att han stoppades redan vid sitt andra arbetspass efter dådet.
– Jag möttes av en chef vid mitt andra arbetspass efter dådet och välkomnades inte tillbaka till jobbet, vare sig på ambulansen eller akutmottagningen, säger han till TT.
Regionen hänvisar i sin bedömning till incidenter som enligt Prahl gäller två saker: påstådda brister i hygienrutiner, vilket han nekar till, samt att han lämnat ett arbetspass för att delta i en minnesstund.
– Det var på inrådan av ledningssköterskan, säger han.
Prahl: “Prestige och hierarkier skadar vården”
Själv tror han att uppsägningen hänger ihop med hans offentliga kritik.
Han vill av personliga skäl inte göra fler intervjuer, men skriver i ett sms till SVT:
”Många med uttryckt känsla av rädslor för att uttrycka sin åsikt. Prestige och dysfunktionella hierarkier i vården skadar alla vårdtagare i slutändan”.
Prahl säger att han upplever en kultur där anställda inte vågar säga ifrån.
– Inom offentlig förvaltning finns en väldigt stark tystnadskultur. Jag tror att man hade svårt för att jag är åsiktsstark och att jag, utan att välja det själv, fick en plats medialt där jag uttryckte den osäkerhet som vi länge har känt.
Regionen: Meddelarfriheten gäller
Region Gävleborg svarar TT att man av sekretesskäl inte kommenterar enskilda personalärenden. Samtidigt betonar regionen att skälen vid en avbokning eller uppsägning ska bygga på faktiska omständigheter.
Kommunikatören Mimmi Shehu skriver till TT:
”Kontakter med media är inte skäl för att avsluta ett uppdrag. Meddelarfrihet och yttrandefrihet är lagstadgade rättigheter som vi värnar”.
Regionen uppger också att man tar påståenden om tystnadskultur på allvar, enligt SVT.
En konflikt som väcker större frågor
Fallet har snabbt blivit en symbolfråga i debatten om arbetsmiljö och öppenhet i vården. Prahl menar att han straffats för att han talat offentligt om en otrygg verklighet för ambulanspersonal, medan regionen hävdar att beslutet är kopplat till arbetsrelaterade brister.
Hur ärendet utvecklas återstår att se – men konflikten har redan satt ljus på hur känsligt det kan vara att kritisera sin arbetsgivare, även i en verksamhet där meddelarfriheten är grundlagsskyddad.
Källor: SVT Nyheter Gävleborg och TT, enligt SVT:s granskning av regionens mejl.
