Jens Asbjørn Bøgen
Det Kreml-uppfunna territoriet ”Novorossija” verkar vara en ny tvistefråga.
Diplomatiskt språkbruk från Moskva väcker åter frågor om omfattningen av eventuella framtida fredssamtal om Ukraina. Nyliga uttalanden från Rysslands högsta diplomat pekar på ambitioner som sträcker sig bortom tidigare diskuterade ramar.
Kommentarerna kommer samtidigt som spekulationerna tilltar om förnyade informella kontakter i bakkanaler med inblandning av högt uppsatta amerikanska och ryska företrädare.
Utvidgade definitioner
Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov sade den 14 januari att varje fredsuppgörelse skulle behöva ta upp ”frågan om ödet för de människor som lever på Krim, i Novorossija och i Donbas”.
Enligt Institute for the Study of War (ISW) är hänvisningen till Novorossija betydelsefull eftersom termen inte avser en folkrättsligt erkänd region.
ISW noterar att Novorossija är ett begrepp som främjas av Kreml och som av ryska tjänstemän framställs som en ”integrerad” del av Ryssland.
I den officiella retoriken sträcker det sig långt bortom Krim och de fyra ukrainska regioner som Moskva säger sig ha annekterat.
Bredare territoriell omfattning
Enligt ISW omfattar ryska definitioner av Novorossija även Charkiv-, Dnipropetrovsk-, Mykolajiv- och Odessa-oblasterna.
Kremlföreträdare har upprepade gånger beskrivit Odessa som en ”rysk” stad och har offentligt diskuterat att införliva Novorossija i Ryska federationen.
Artikeln fortsätter nedan.
Denna inramning står i skarp kontrast till tidigare diplomatiska förslag som diskuterats i Washington.
En USA-stödd fredsplan i 28 punkter skulle ha tillåtit Ryssland att behålla kontrollen över Krim, hela Luhansk och Donetsk samt ockuperade delar av Zaporizjzja- och Cherson-oblasterna.
Diplomatiska signaler
Enligt detta förslag skulle Ryssland ha varit tvunget att dra sig tillbaka från andra ockuperade områden, inklusive delar av Charkiv-, Mykolajiv- och Dnipropetrovsk-oblasterna.
ISW bedömer att Lavrovs uttalanden inte introducerar nya krav, utan understryker att Moskvas mål går längre än de som skisserades i 28-punktsplanen.
Tankesmedjan antyder att uttalandet kan vara avsett att forma förutsättningarna inför ett eventuellt möte med deltagande av USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff, den tidigare presidentrådgivaren Jared Kushner och Rysslands president Vladimir Putin.
Källor: Institute for the Study of War (ISW), Ryska federationens utrikesministerium
