Filip Wollin
Konkurrenten tar stora kliv trots BankID:s dominans.
Digitala tjänster har blivit en självklar del av vardagen för de flesta svenskar.
Vi loggar in hos myndigheter, skriver under avtal och sköter bankärenden direkt i mobilen.
För många tar det bara några sekunder, och få funderar särskilt mycket på vilken tjänst som används i bakgrunden. Samtidigt ökar kraven på säker identifiering i takt med att allt fler viktiga ärenden hanteras digitalt.
Vilken elektronisk legitimation som används får därför allt större betydelse, både för privatpersoner och offentliga verksamheter.
BankID-utmanaren växer snabbt
BankID är den klart största e-legitimationen i Sverige, och hade enligt egen statisk 8,7 miljoner unika användare under 2025.
Bland folkbokförda svenskar mellan 18 och 67 år har 99,9 procent BankID, och nästan 8 000 företag, myndigheter och organisationer använder tjänsten.
Det några mindre kända alternativet, Freja eID, har betydligt färre användare. Dock har man på kort tid vuxit snabbt och närmar sig 2 miljoner registrerade användare.
Samtidigt hade de återkommande årsintäkterna inom eID ökat med 57 procent jämfört med samma period året före.
Sedan den 1 januari 2026 kan offentliga aktörer köpa in Frejas tjänster genom systemet. För användarna kan det innebära att fler myndigheter och andra offentliga verksamheter erbjuder Freja som alternativ vid digital inloggning.
Så skiljer de sig åt
BankID ges ut av bankerna och är för många tätt förknippat med den egna banken.
I appen finns också ett digitalt identitetskort, och för att aktivera det krävs ett giltigt svenskt pass eller nationellt id-kort samt en mobiltelefon som kan läsa kortets chip via NFC.
Freja har ett annat upplägg. Identiteten verifieras i appen, men den som registrerar sig med körkort måste också göra en fysisk kontroll hos ett ombud. Enligt Freja finns omkring 2 000 sådana ombud.
