Ida Hansson
Inför valet växer nu motsättningarna inom oppositionen, samtidigt som kommande EU-regler riskerar att pressa upp priserna vid pump oavsett svensk politik.
Frågan om hur utsläppen från transportsektorn ska minska har därmed blivit en tydlig konfliktlinje mellan partier som annars samarbetar.
EU sätter press
Från 2028 väntas nya EU-avgifter kopplade till utsläpp börja gälla.
De beskrivs som ett system som i praktiken kan göra bensin och diesel dyrare, även utan nationella beslut om höjda skatter.
Det innebär att drivmedelspriset redan är på väg uppåt, enligt bedömningar som förs fram i debatten, vilket sätter politikerna inför svåra avvägningar inför valet.
Samtidigt pågår en intern dragkamp inom oppositionen om hur Sverige ska agera före och efter att EU-reglerna träder i kraft.
Partierna går isär
Miljöpartiet tillhör dem som öppet säger att högre priser är nödvändiga för att nå klimatmålen.
Partiet vill kombinera flera styrmedel, som höjda skatter, skärpta krav på inblandning av biodrivmedel och ett nationellt system för utsläppshandel.
Budskapet är att åtgärderna tillsammans ska ge tydliga utsläppsminskningar, även om varje del för sig kan uppfattas som begränsad.
– Vi tycker att vi måste vara ärliga mot svenska folket. Vi kan inte ägna oss åt populism, säger språkröret Daniel Helldén i en intervjun med DN som Carup hänvisar till.
Olika alternativ
Vänsterpartiet står närmare Miljöpartiet i synen på ekonomiska styrmedel och vill se höjda bränsleskatter, om än i en mer begränsad omfattning.
Socialdemokraterna och Centerpartiet tar däremot avstånd från höjda drivmedelsskatter. Deras linje är att staten istället ska köpa in stora mängder biodrivmedel som blandas i bensin och diesel, för att minska utsläppen utan att priset vid pump höjs direkt.
Resultatet är en opposition där partierna är överens om klimatmålen, men djupt oeniga om vägen dit.
Källa: Carup
