Christine Drews Sieger
Kina har slagit tillbaka mot USA och höjt insatserna i den alltmer eskalerande ekonomiska rivaliteten mellan länderna.
Handelskonflikten mellan USA och Kina har gått in i ett nytt skede efter att Peking infört nya restriktioner mot amerikanska företag.
Åtgärden kommer som svar på ett amerikanskt beslut att utöka sin lista över kinesiska företag med påstådda kopplingar till militären.
De kinesiska åtgärderna påverkar både industriföretag och försvarsrelaterade bolag. Samtidigt signalerar Peking att landet kommer att reagera varje gång kinesiska företag möts av nya begränsningar från USA.
Enligt CNBC anser flera analytiker att Kinas motåtgärder främst är av politisk karaktär. Många av de berörda amerikanska företagen har endast begränsad verksamhet på den kinesiska marknaden.
Teknikrivaliteten fortsätter
Tidigare i juni publicerade det amerikanska försvarsdepartementet en uppdaterad version av sin bevakningslista över kinesiska företag med möjliga militära kopplingar.
Bland de nytillkomna namnen finns teknikjättarna Alibaba och Baidu samt elbilstillverkaren BYD.
Listan omfattar företag som amerikanska myndigheter anser stödjer Kinas militära kapacitet. Att placeras på listan leder inte automatiskt till sanktioner, men kan påverka framtida kontrakt med amerikanska myndigheter.
Flera av de berörda företagen menar att anklagelserna saknar grund. Vissa överväger därför att överklaga beslutet rättsligt, precis som Xiaomi tidigare gjorde med framgång, rapporterar CNBC.
Begränsad påverkan
Bland annat har Peking infört exportrestriktioner mot tio amerikanska företag.
Det innebär att de inte längre kan ta emot vissa produkter med ursprung i Kina.
Dessutom har 46 amerikanska företag förlorat möjligheten att delta i upphandlingar av ett antal statliga kontrakt i Kina. Merparten av dessa företag är kopplade till försvarssektorn.
Analytiker påpekar att både Washington och Peking fortfarande försöker hålla spänningarna under kontroll.
Enligt CNBC ses de senaste åtgärderna därför som ännu ett steg i den långvariga rivaliteten mellan de två länderna snarare än början på en större upptrappning.
Striden om sällsynta jordartsmetaller
Konflikten handlar också om tillgången till så kallade sällsynta jordartsmetaller och andra kritiska mineraler, som är avgörande för produktionen av bland annat elbilar, vindkraftverk, avancerade mikrochip och militär utrustning.
Kina har i dag en dominerande ställning i den globala försörjningskedjan. Enligt IEA är Kina den ledande förädlaren av 19 av 20 strategiska mineraler och kontrollerar i genomsnitt omkring 70 procent av den globala marknaden för bearbetning och raffinering.
Det ger landet ett betydande inflytande över globala försörjningskedjor och gör dessa råvaror till ett viktigt geopolitiskt verktyg i relationen till USA och andra västländer.
USA vill minska beroendet
Just därför har USA och flera allierade länder under de senaste åren försökt minska sitt beroende av kinesiska leveranser.
Enligt IEA har detta skett genom investeringar i nya gruvor, förädlingsanläggningar och alternativa försörjningskedjor.
Experter bedömer dock att det kan ta många år att bygga upp tillräcklig produktionskapacitet utanför Kina.
Detta fortsatta beroende ger Peking en stark position i den teknologiska och ekonomiska rivaliteten mellan världens två största ekonomier.
Källor: CNBC, IEA
