Kenneth Glad
En dom i Köln har omformat en känslig rättstvist mellan Tysklands inhemska underrättelsetjänst och en av landets mest polariserande politiska krafter. Beslutet begränsar hur myndigheterna offentligt får beskriva Alternative für Deutschland, åtminstone för tillfället.
Tysklands konstitutionella system gör det medvetet svårt att ställa politiska partier åt sidan, en skyddsmekanism som har sin grund i landets erfarenheter under Nazityskland. En formell beteckning som ”bevisat extremistisk” väger tungt: den kan motivera utökad övervakning och skulle stärka varje framtida försök att verka för ett partiförbud.
Enligt den danska public service-kanalen DR slog förvaltningsdomstolen i Köln fast att Förbundskontoret för skydd av författningen för närvarande inte får klassificera AfD som ”bevisat extremistiskt” på nationell nivå.
AfD hade tidigare behandlats som ett ”misstänkt extremistiskt” fall, en lägre tröskel som tillåter övervakning. Den strängare beteckningen, som infördes i maj 2025 efter flera års observation, överklagades av partiet i domstol.
Medordföranden Alice Weidel välkomnade domen och skrev på X: ”En stor seger inte bara för AfD, utan för demokratin och rättsstaten.”
Klicka för att visa externt innehåll från t.co,
- Du kan alltid aktivera och inaktivera tredjepartsinnehåll.
Du godkänner att visa externt innehåll från tredje part. Personuppgifter kan skickas till innehållsleverantören och andra tredjepartstjänster.
Read more about in our Privacy statement
Vad domarna granskade
Domstolen ifrågasatte inte att vissa av AfD:s ståndpunkter väcker konstitutionella farhågor. Der Spiegel, som har tagit del av det skriftliga avgörandet, rapporterade att domarna pekade på uttalanden och förslag som de ansåg strida mot skyddet för ”människans värdighet”.
Detta omfattade krav på att förbjuda huvuddukar i offentliga institutioner, förbjuda minareter och muslimska böneutrop samt uttalanden om att knivattacker och gruppvåldtäkter är fenomen som ”endast är kända från muslimska kulturer”.
Men den juridiska frågan var snävare. För att upprätthålla beteckningen ”bevisat extremistisk” behövde myndigheten visa att partiet som helhet, i samtliga delstatsorganisationer, aktivt driver mål som är oförenliga med Tysklands demokratiska ordning.
På den punkten ansåg domarna att den framlagda bevisningen var otillräcklig. De var inte heller övertygade om att AfD:s användning av det kontroversiella begreppet ”remigration” slutgiltigt hade visats innebära massutvisningar, inklusive av tyska medborgare med migrationsbakgrund.
Överklagande och osäkerhet
Målet går nu vidare till en högre förvaltningsdomstol i Münster. Fram till dess är underrättelsetjänsten förbjuden att använda den omtvistade klassificeringen.
DR rapporterade att domarna i Köln baserade sig på material som finns i det offentliga registret. Tyska medier har dessutom antytt att ytterligare underrättelseuppgifter, möjligen insamlade genom övervakning, kan komma att framträda senare i processen.
Utgången kan få betydelse bortom retoriken. Tysklands författningsdomstol avslog 2017 ett förbud mot det högerextrema NPD med motiveringen att partiet visserligen hyste extremistiska åsikter men saknade förmåga att undergräva demokratin. Huruvida AfD uppfyller en annan tröskel är fortfarande en öppen juridisk fråga.
Ett slutligt beslut kan dröja många månader, vilket innebär att frågan förblir olöst medan Tyskland går igenom en tät delstatsvalkalender, inklusive viktiga val i östra regioner där AfD har haft starkt stöd i opinionsmätningarna.
Källor: DR; Der Spiegel
