Ida Hansson
Efter flera uppmärksammade kränkningar av Natoländers luftrum höjs nu tonläget. Från hård retorik i EU och FN till militära experters varningar – incidenterna riskerar att trappas upp.
– Sannolikt kan det bli incidenter. Men vi kan erinra oss Turkiets nedskjutning av ett ryskt stridsflygplan över Syrien 2015. Inledningsvis var det ganska hårda ord men sedan har det inte betytt särskilt mycket.
Så beskriver militärexperten Jörgen Elfving läget för TV4 Nyheterna. Han framhåller samtidigt att beredskapen nu är uttalad:
– Det här är allvarligt därför att man har uttalat att man är beredd att skjuta ner luftfarkoster som kränker luftrummet. Det ska mycket till innan man använder sig av dödligt våld för att möta en kränkning,
I det diplomatiska rummet höjdes tonläget parallellt. Ryssland riskerar att provocera fram en direkt konfrontation, sade Storbritanniens utrikesminister Yvette Cooper i FN:s generalförsamling — en linje som också Polens, Tjeckiens och Estlands företrädare ställde sig bakom. Nato accepterar inte fler kränkningar.
Bakgrunden är en serie händelser som pågått sedan början av månaden. Natten till den 10 september flög ett tjugotal ryska drönare in över Polen; flera sköts ned och delar från en av dem hamnade i ett bostadshus. Kort därpå registrerades en drönare i rumänskt luftrum.
Trots varningar fortsatte intrången. I fredags kväll flög tre ryska jaktflygplan in över Estland. Kränkningen varade i tolv minuter, den fjärde i år, och möttes av starka ord.
Landets utrikesminister Margus Tsahkna talade om en ”brutalitet utan motstycke”. EU:s utrikesminister Kaja Kallas kallade händelsen en ”extremt farlig provokation” som västvärlden ”inte får visa svaghet” inför.
