Ida Hansson
Efter en rad ryska drönarincidenter och kränkningar av luftrum över Europa skyndar Nato på arbetet med att täppa till luckorna i sitt splittrade luftförsvar. Samtidigt växer tvivlen på om alliansens befälhavare verkligen har fria händer att agera när hoten dyker upp.
När tre ryska MiG-31-plan nyligen befann sig i estniskt luftrum i tolv minuter stod det klart att Nato fortfarande brottas med svagheter i sitt luftförsvar. Liknande incidenter har noterats i Belgien, Danmark, Norge och Tyskland, och ryska drönare har både skjutits ner över Polen och spårats över Rumänien.
För att möta hotet lanseras nu Eastern Sentry, ett nytt försvarsprogram som flyttar stridsflyg och luftvärnssystem närmare gränsen mot Ryssland.
– Om vi ser till framgångarna med Baltic Sentry, är vi övertygade om att Eastern Sentry, med bidrag från många medlemsländer, blir ett trovärdigt sätt att avskräcka Ryssland från framtida luftrumskränkningar, säger en högt uppsatt Nato-diplomat.
Men bakom kulisserna pågår en annan strid – om vem som egentligen får besluta hur snabbt Nato kan svara på ett hot. Den amerikanske generalen Alexus Grynkewich, alliansens högste militära befälhavare i Europa, måste ofta navigera mellan olika nationella regler, så kallade national caveats. Dessa begränsar var och hur medlemsländernas militära resurser får användas, rapporterar Politico.
– Det är ingen hemlighet att ju fler nationella begränsningar som finns – särskilt för våra stridsflyg – desto svårare blir det för SACEUR att svara direkt, säger USA:s Nato-ambassadör Matthew Whitaker.
Nato insisterar dock på att alliansen redan har den auktoritet som krävs.
– Jag kan försäkra er … när dessa [ryska] plan utgör ett hot kan vi vidta alla nödvändiga åtgärder. Så länge de inte gör det, leder vi dem varsamt ut ur vårt luftrum, sade generalsekreterare Mark Rutte tidigare i veckan.
Trots det beskriver flera diplomater Natos luftförsvar som ett ”lapptäcke”. En av dem förklarar att Grynkewich behöver större manöverfrihet: ”SACEUR behöver flexibilitet, han behöver ett handlingsutrymme – och han måste bli av med så många nationella begränsningar som möjligt.”
Frågan står högt på agendan när Natos 32 försvarsministrar samlas i Bryssel. Under mötet väntas också nya investeringar i teknik – en flerskiktad sensorstruktur med AI-styrning testas redan i Centraleuropa – samt gemensamma initiativ med EU, som på torsdag ska presentera sin nya försvarsstrategi för 2030.
I bakgrunden finns även EU-kommissionens löfte om en ”drönarmur” längs Natos östra gräns, ett projekt som fått blandad respons men som många allierade anser nödvändigt för att möta framtida hot.
Whitaker uppger att USA förväntar sig att flera länder under mötet ska meddela ”stora åtaganden” för att köpa amerikanska vapen till Ukraina.
– Vi kommer fortsätta dessa samtal inom alliansen och se till att … där det går att minska begränsningarna, så ska de minska, säger han.
