Europa stöder Ukraina — men inte tillräckligt snabbt när det gäller en krigsförbrytardomstol

Haag, som väntas stå värd för domstolen, har föreslagit finansieringsvillkor som flera europeiska regeringar anser vara överdrivna, vilket har skapat ett politiskt dödläge som nu hotar att försena processen i flera år.

Kärnan i oenigheten är en högsäkerhetsanstalt med en uppskattad kostnad på 70 miljoner euro, tillsammans med årliga driftskostnader på tiotals miljoner euro, enligt rapportering från European Pravda.

Finansiell förevändning

Nederländska företrädare säger att de är redo att stå värd för tribunalen endast om det finns ett brett internationellt finansiellt stöd. Men European Pravda rapporterar att viktiga bidragsgivare till Europarådets budget — däribland Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Italien — är ovilliga att förbinda sig till de föreslagna beloppen.

Den estniske parlamentsledamoten Eerik-Niiles Kross hävdade att osäkerheten kring kostnaderna har blivit en bekväm förevändning för tvekan. Han antydde att den finansiella oklarheten används som en politisk sköld för att undvika avgörande steg.

Nederländernas särskilda sändebud Arjen Uijterlinde har uppgett att även att upprätta tribunalens grundläggande struktur kan ta till 2028 — en tidsram som kritiker menar vida överstiger historiska prejudikat för internationella domstolar.

Fred kontra ansvarsskyldighet

Bakom stängda dörrar spekulerar vissa tjänstemän i att fördröjningen kan vara kopplad till diplomatiska överväganden kring potentiella förhandlingar med Moskva.

En källa som citeras av European Pravda antydde att en uppskjutning av tribunalen skulle kunna underlätta framtida samtal med president Vladimir Putin, vilket innebär att ansvarsutkrävande kan komma att behandlas som förhandlingsbart.

Kyiv har bestämt avvisat den idén. President Volodymyr Zelenskyj har betonat att fred inte kan uppnås på bekostnad av rättvisa. ”Ingen värdig fred utan rättvisa”, sade han i uttalanden som hänvisades till under nyligen förda diskussioner.

Utrikesminister Andrij Sybiha var mer direkt: ”Det kommer inte att bli någon amnesti. Internationella brottslingar har ingen rätt till amnesti.”

Institutionell tvekan

Även om Europarådet formellt har gått med på att stödja tribunalen har dess ministerkommitté ännu inte godkänt det utkast till multilateralt avtal som krävs för att inrätta den.

Generalsekreterare Alain Berset har sagt att organisationen har fullgjort sin roll och att nästa steg beror på medlemsstaterna. Kritiker menar att denna distansering speglar en bredare politisk ovilja inom Europas ledarskap.

Europeiska unionen har avsatt 10 miljoner euro i förberedande finansiering, och de nordiska och baltiska länderna har förklarat tribunalen som en prioritet. Ändå är processen fortfarande låst utan enighet mellan de större huvudstäderna.

För Ukraina är oron tydlig: att fördröja rättvisan riskerar att försvaga både ansvarsutkrävandet och avskräckningen. Huruvida Europa nu går från retorik till handling beror på politisk vilja snarare än juridisk beredskap.

Källor: European Pravda