Mimmo Wiestål Fischetti
Europa lovar att komma Ukraina till undsättning vid en framtida rysk attack – även med militära medel. Efter två dagars samtal i Berlin säger president Volodymyr Zelenskyj att förhandlingarna med USA gått framåt, men att de svåraste frågorna återstår: territorierna och hur garantierna faktiskt ska fungera i praktiken.
Berlin: säkerhetsgarantier i fokus
Samtalen i Berlin handlade om att bygga en modell som ska bryta det Zelenskyj beskriver som en mer än tio år lång “cykel av aggression” från Ryssland. På måndagskvällen presenterade europeiska ledare sin mest detaljerade skiss hittills över vilka garantier de är beredda att ge Ukraina, skriver Euronews.
I grunden handlar det om två saker: fortsatt stöd till Ukrainas försvar här och nu – och en tydlig plan för vad som ska hända om Ryssland anfaller igen.
Det Europa säger sig kunna lova
I den gemensamma texten räknas flera spår upp, som tillsammans ska göra Ukraina mindre sårbart och avskräcka ett nytt angrepp.
Bland punkterna finns:
- långsiktigt stöd till Ukrainas försvar, med en fredstida styrka på omkring 800 000 soldater,
- en europeiskt ledd “multinationell styrka” på ukrainsk mark, byggd på den så kallade “Coalition of the Willing” som leds av Frankrike och Storbritannien,
- investeringar i återhämtning och återuppbyggnad – samtidigt som ryska centralbankstillgångar fortsatt hålls frysta,
- samt att Ukraina ska fortsätta sin väg mot EU-medlemskap.
Samtidigt betonar ledarna att länder ska kunna välja själva hur de hjälper till om Ukraina utsätts för en ny attack.
USA som “backstop” – men detaljerna är oklara
En central del är USA:s roll. Enligt uppgifter i artikeln ska USA leda en mekanism som kan övervaka och verifiera en eventuell vapenvila. Zelenskyj beskriver också att det gjorts framsteg i samtalen med amerikanska förhandlare, enligt Euronews.
Men hur den amerikanska garantin faktiskt ser ut i praktiken är fortfarande en öppen fråga – och just genomförandet lyfts som en av de stora knutarna.
Territorierna – den största stötestenen
Zelenskyj pekar ut markfrågan som den svåraste delen av förhandlingarna, eftersom avståndet till Rysslands position är stort, skriver Euronews.
Han säger:
”I believe that the American side, acting as a mediator, will propose various steps to try to find at least some form of consensus,”
I den europeiska texten slås samtidigt fast att beslut om territorium ska avgöras av ukrainarna “när robusta säkerhetsgarantier är på plats”, och att internationella gränser inte ska ändras med våld.
Pengarna: 90 miljarder euro och strid om ryska tillgångar
Parallellt närmar sig ett EU-toppmöte i Bryssel där EU-ledare väntas diskutera hur Ukraina ska finansieras 2026–2027. I artikeln nämns ett belopp på 90 miljarder euro och ett huvudförslag om ett räntefritt lån kopplat till immobiliserade ryska centralbankstillgångar – men också motstånd och tvekan från flera länder, enligt Euronews.
Vad händer nu?
Berlinmötet ger en tydligare europeisk ram för stöd och avskräckning – men lämnar kvar de verkligt svåra besluten: hur säkerhetsgarantierna ska “utlösas”, vem som gör vad, och hur en fred eller vapenvila kan byggas utan att Ukraina tvingas acceptera gränsändringar med vapenmakt.
