Ida Hansson
Många inom EU-parlamentet ifrågasätter uppgörelsen mellan Ursula von der Leyen och Donald Trump – trots stöd från vissa håll.
Kritiken mot EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen växer efter den uppgörelse hon ingick med USA:s president Donald Trump i slutet av juli. Avtalet omfattar bland annat löften om miljardinvesteringar, vapenköp och energiimport från USA till ett värde av 750 miljarder dollar.
– Det går exakt totalt mot det som EU nu har talat om hela våren, om att vi ska vara mer oberoende, säger Isabella Lövin (MP) i EU parlamentet, till TV4 Nyheterna.
Trots den hårda kritiken finns det ledamöter som betraktar avtalet som en nödvändig kompromiss. Jörgen Warborn (M) påpekar att det inte är ett avtal som väcker någon större entusiasm, men att det trots allt är bättre än alternativen.
Även Emma Wiesner (C) delar den uppfattningen och framhåller att få i parlamentet är nöjda, men att de flesta inser att ett avtal är bättre än att stå utan.
Uppgörelsen förhandlades fram i Skottland den 27 juli, och i höst väntas EU-parlamentet endast hantera två begränsade delar av avtalet: slopade tullar på industriprodukter, vissa jordbruksvaror och skaldjur samt fortsatt tullfrihet för hummer. Behandlingen kring dessa frågor är ännu oklar, inklusive möjligheten att lägga ändringsförslag.
Von der Leyen själv försvarar beslutet:
– Jag kommer aldrig att chansa om folks jobb och levebröd. Vi såg till att EU fick bästa möjliga deal, säger hon.
Hennes försvar övertygar dock inte alla.
– Ni begravde Draghi- och Letta-rapporterna tillsammans med vår strategiska autonomi på en golfbana i Skottland, rasade Iratxe García Pérez, socialdemokraternas gruppledare i EU-parlamentet, efter von der Leyens årliga linjetal.
Avtalet anses av många vara ett sätt att undvika ännu hårdare tullhot och minskat amerikanskt stöd till Ukraina. Samtidigt väcker löftena om energiköp och vapenkontrakt frågor om EU:s oberoende och framtida strategiska vägval.
