August M
Öppning i Belém: Klimatsamtal, tom amerikansk stol och ett krympande tidsfönster
Öppning i Belém: Klimatsamtal, tom amerikansk stol och ett krympande tidsfönster
COP30 öppnar i en splittrad värld
I Amazonasstaden Belém har regeringar från hela världen samlats ännu en gång för att ta itu med klimatkrisen.
På pappret är COP30 ytterligare en chans att hålla 1,5 °C-målet vid liv, höja ambitionsnivån och skydda samhällen som redan drabbats av översvämningar, bränder och värmeböljor. I verkligheten inleds samtalen under hård press: ökade geopolitiska spänningar, växande misstro och den påtagliga frånvaron av en av världens största utsläppare.
Frågan som svävar över toppmötet är enkel men brutal: kan samarbetet överleva i en värld som snabbt blir varmare och politiskt alltmer splittrad?
Uppmaning till samarbete – men framstegen går fortfarande för långsamt
Enligt Reuters uppmanade FN:s klimatchef Simon Stiell i sitt öppningstal länderna att sluta bekämpa varandra och i stället bekämpa klimatkrisen tillsammans. Han påminde delegaterna om att tre decennier av klimatsamtal har böjt kurvan för den beräknade uppvärmningen nedåt, men varnade samtidigt för att ”vi har fortfarande mycket arbete framför oss.”
En ny FN-analys som citerades vid toppmötet uppskattar att de globala växthusgasutsläppen, baserat på nuvarande nationella löften, skulle minska med cirka 12 % till år 2035 jämfört med 2019 års nivåer.
Det är en förbättring jämfört med tidigare prognoser, men fortfarande långt ifrån den minskning på 60 % som forskarna säger behövs till 2035 för att hålla uppvärmningen till 1,5 °C.
Brasilien, som värdland, har drivit på för en fokuserad agenda och försökt hålla kontroversiella frågor som klimatfinansiering och koldioxidskatter borta från att dominera samtalen, medan vissa föreslår att man bör koncentrera sig på praktiska områden som att stoppa avskogningen.
Amerikansk frånvaro, splittrad politik och förskjutet ledarskap
Enligt Reuters uppmanade FN:s klimatchef Simon Stiell i sitt öppningstal länderna att sluta bekämpa varandra och i stället bekämpa klimatkrisen tillsammans. Han påminde delegaterna om att tre decennier av klimatsamtal har böjt kurvan för den beräknade uppvärmningen nedåt, men varnade samtidigt för att ”vi har fortfarande mycket arbete framför oss.”
En ny FN-analys som citerades vid toppmötet uppskattar att de globala växthusgasutsläppen, baserat på nuvarande nationella löften, skulle minska med cirka 12 % till år 2035 jämfört med 2019 års nivåer.
Det är en förbättring jämfört med tidigare prognoser, men fortfarande långt ifrån den minskning på 60 % som forskarna säger behövs till 2035 för att hålla uppvärmningen till 1,5 °C.
Brasilien, som värdland, har drivit på för en fokuserad agenda och försökt hålla kontroversiella frågor som klimatfinansiering och koldioxidskatter borta från att dominera samtalen, medan vissa föreslår att man bör koncentrera sig på praktiska områden som att stoppa avskogningen.
Amerikansk frånvaro, splittrad politik och förskjutet ledarskap
Enligt Reuters varnade Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva delegaterna för mäktiga intressen som angriper vetenskap, universitet och institutioner för att tona ned klimatförändringarnas faror, och han uppmanade till ”ännu ett nederlag för klimatförnekelsen.”
USA:s regering valde att inte skicka några högnivårepresentanter; Donald Trump har upprepade gånger hävdat att klimatförändringarna är en bluff, och hans administration har arbetat för att bromsa eller hindra internationella ansträngningar att avveckla fossila bränslen.
I kontrast till detta finns delstatliga ledare från USA på plats: Kaliforniens guvernör Gavin Newsom och New Mexicos guvernör Michelle Lujan Grisham reste till Brasilien för att visa att delar av USA fortfarande är engagerade i klimatåtgärder.
Newsom kritiserade offentligt Washingtons frånvaro och hävdade att USA borde samarbeta närmare med Brasilien – en viktig handelspartner och stor leverantör av kritiska mineraler – i stället för att trappa upp handelsspänningarna.
Europeiska länder försöker samtidigt ta en mer framträdande roll. Tyska representanter uppgav att de tänker driva på för starka formuleringar om minskad användning av fossila bränslen, samtidigt som de vill betona en mer lyssnande och mindre konfrontativ hållning än den amerikanska federala regeringen.
Ursprungsbefolkningars röster och en kryosfär i fara
Enligt Reuters inleddes COP30 med kraftfulla påminnelser från dem som står i frontlinjen. Ledare för ursprungsbefolkningar från hela Latinamerika reste tusentals kilometer med båt och landväg till Belém för att kräva större inflytande över hur deras territorier förvaltas, eftersom gruvdrift, skogsavverkning och oljeutvinning tränger allt djupare in i skogar som redan pressas av klimatförändringarna.
En ledare från Peru betonade att löften inte längre räcker: ursprungsbefolkningar är bland de första och hårdast drabbade av klimatpåverkan, men har ofta minst makt i förhandlingarna.
Samtidigt publicerade forskare från universitet och forskningsinstitut ett skarpt formulerat brev där de varnade för att jordens kryosfär – glaciärer, inlandsisar och andra frusna områden – destabiliseras i alarmerande takt.
De uppmanade regeringarna att inte låta kortsiktiga nationella intressen eller geopolitiska rivaliteter överskugga toppmötet och kallade klimatförändringarna ”vår tids avgörande säkerhets- och stabilitetsutmaning.”
Vad vi har lärt oss
De första dagarna av COP30 visar ett toppmöte som balanserar mellan brådska och splittring. Å ena sidan finns tydliga bevis: de nuvarande planerna är fortfarande långt ifrån tillräckliga, isen smälter snabbare, och utsatta samhällen kräver verkligt skydd – inte bara ord.
Å andra sidan är den globala politiken ansträngd, en stor utsläppares regering saknas, och vissa länder tvekar att ta sig an de mest kontroversiella frågorna direkt. Men nya aktörer – ursprungsledare, regionala regeringar, forskare och utvecklingsländer – kliver fram för att fylla luckorna och insisterar på att samtalen måste förbli fokuserade på det snabbt krympande tidsfönstret för handling.
