Jens Asbjørn Bøgen
Håller du med?
En viktig omröstning i FN har återuppväckt den globala debatten om historisk rättvisa.
Även om åtgärden är symbolisk signalerar den ett skifte i den internationella opinionen om ett av historiens mörkaste kapitel.
Den kan också eventuellt bana väg för utbetalning av skadestånd.
”Det allvarligaste brottet mot mänskligheten”
I ett uttalande den 25 mars rapporterar FN att FN:s generalförsamling formellt har erkänt den transatlantiska slavhandeln som ”det allvarligaste brottet mot mänskligheten” efter en resolution som lagts fram av Ghana.
Åtgärden antogs med 123 röster för, medan USA, Israel och Argentina röstade emot.
Femtiotvå länder, däribland Storbritannien och EU-medlemmar, avstod från att rösta.
Politiskt inflytande
Även om generalförsamlingens resolutioner inte är juridiskt bindande har de politisk tyngd och återspeglar den globala opinionen.
Förslaget uppmanar också nationer att överväga att utfärda ursäkter och bidra till en skadeståndsfond, även om inga specifika ekonomiska åtaganden angavs.
Enligt FN:s rapport sade Ghanas president John Mahama i ett tal till församlingen inför omröstningen:
”Låt det noteras att när historien kallade, gjorde vi det som var rätt för minnet av de miljontals människor som utsattes för slavhandelns förnedring och för dem som fortsätter att lida av rasdiskriminering.”
Han tillade: ”Antagandet av denna resolution fungerar som ett skydd mot att glömma. Den belyser också slaveriets bestående ärr.”
Delade reaktioner
Vissa länder framförde juridiska och politiska betänkligheter.
Enligt BBC erkände Storbritannien den historiska skada som orsakats, men hävdade att resolutionens formulering innebar utmaningar enligt internationell rätt.
Landets FN-ambassadör James Kariuki sade: ”Ingen enskild uppsättning grymheter bör betraktas som mer eller mindre betydelsefull än en annan.”
USA avvisade också idén om juridiska skadestånd. Ambassadör Dan Negrea konstaterade att hans land ”inte erkänner en juridisk rätt till skadestånd för historiska fel som inte var olagliga enligt internationell rätt vid den tidpunkt då de inträffade”, enligt BBC.
Han kritiserade vidare vad han beskrev som den ”cyniska användningen av historiska fel som ett påtryckningsmedel”.
Resolutionen efterlyser också återlämnande av kulturella föremål som togs under kolonialtiden.
366 år, 12,5 miljoner människor
Enligt Slavery and Remembrance varade den transatlantiska slavhandeln i 366 år, under vilka ungefär 12,5 miljoner afrikaner sattes på slavskepp och transporterades över Atlanten.
Av de 12,5 miljoner män, kvinnor och barn som fördes bort från Afrika tog sig ungefär 11 miljoner levande över Atlanten och tvingades sedan till slaveri i Amerika.
Enligt Slavery and Remembrance initierades handeln av portugiserna och spanjorerna, men under slavhandelns århundraden transporterade enbart brittiska slavhandlare 3,5 miljoner afrikaner till Amerika.
Källor: BBC, FN, Slavery and Remembrance
