Forntida rituell plats från bronsåldern upptäckt av danska arkeologer i Jordanien

Danskt team hittar 5 500 år gammal ceremoniell plats gömd i Jordaniens kullar

Forntida samlingsplats upptäckt i Jordanien

I kullarna i centrala Jordanien har danska arkeologer gjort en anmärkningsvärd upptäckt: en 5 500 år gammal rituell plats, inte byggd för att bo på – utan för att samlas.

Upptäckten, ledd av ett team från Köpenhamns universitet, tyder enligt Videnskab.dk på att samhällen under tidig bronsålder använde platsen för ceremonier, krishantering och social samhörighet i tider av osäkerhet.

Monumentala stenar berättar en ceremoniell historia

Platsen, som ligger i Murayghat, är fylld med stora stenmonument – så kallade dolmen – samt andra stenstrukturer och huggna block.

Enligt ett pressmeddelande från Köpenhamns universitet pekar dessa konstruktioner tydligt på ett rituellt eller ceremoniellt syfte snarare än på vardagsliv. Inga spår av bostäder har hittats – inga golv, eldstäder eller tecken på hushållsstruktur.

Byggd för gemenskap – inte för kungar

Projektledaren Susanne Kerner förklarar att dessa monument inte byggdes på order av en enskild härskare, utan troligen genom kollektivt arbete under en tid av omvälvning.

Enligt Kerner försökte människor då ”förändra landskapet och skapa en ny känsla av tillhörighet” – ett sätt att visa enhet och motståndskraft när gamla system inte längre fungerade, berättar hon för Videnskab.dk.

Ett samhälle i kris vände sig till ritualer

Enligt Videnskab.dk tror forskarna att samhället bakom Murayghat genomgick en period av stora störningar – möjligen orsakade av miljömässig stress eller social kollaps.

Enligt Köpenhamns universitet fanns ingen tydlig politisk ledning. I stället samlades människor på platser som Murayghat för att utforska nya sätt att leva och finna styrka i gemensam identitet och rituell praktik.

Heliga redskap – inte vardagsföremål

Trots att inga bostäder hittades avslöjade platsen flera föremål med tydlig koppling till ceremoniell användning. Bland fynden fanns stora stenskålar, malstenar, flintredskap, djurhorn och till och med några kopparföremål, rapporterar Videnskab.dk.

Som påpekas i The Journal of the Council for British Research in the Levant förknippas sådana föremål vanligtvis med rituella aktiviteter snarare än hushållsarbete.

En samlingsplats formad av tro

Enligt Videnskab.dk antyder den stora variationen av medvetet formade och placerade stenstrukturer att Murayghat var en gemensam plats där ritualer stärkte de sociala banden.

Susanne Kerner framhåller att platsen erbjuder sällsynt inblick i hur tidiga samhällen använde landskap, symbolik och gemensamt arbete för att omdefiniera sina roller och relationer i tider av förändring.

Vad vi har lärt oss

Murayghat var ingen stad eller bosättning – utan något djupare: en helig mötesplats i en tid av nöd.

Byggd under social och miljömässig kris speglar platsen hur tidiga människor använde ritualer, symbolik och gemensamma ansträngningar för att skapa nya former av gemenskap.

Upptäckten ger, enligt Videnskab.dk, en stark inblick i bronsålderns emotionella och kulturella motståndskraft.

Forntida lärdomar för vår tid

Upptäckten i Murayghat handlar inte bara om det förflutna – den visar hur människor svarar på kriser.

Som Köpenhamns universitet betonar använde de som byggde dessa monument ritualer och samhörighet för att möta en osäker framtid.

Deras historia påminner oss om att människor – långt före skrift och städer – sökte styrka i gemenskapen och lämnade sina spår i sten.