Mimmo Wiestål Fischetti
Sjukpenningen kostar staten 46 miljarder kronor om året. Men varje år misstänks runt 800 miljoner kronor betalas ut felaktigt. Nu vill Försäkringskassan skärpa reglerna – och kunna frysa ersättning direkt vid misstanke om fusk.
En ny rapport från myndigheten pekar på omfattande bidragsbrott och växande problem med organiserad brottslighet i systemet.
Ekonomisk press bakom många fall
Enligt Försäkringskassan är ekonomiska svårigheter den tydligaste riskfaktorn bakom fusket.
Det skriver sajten Nu.se.
– Ungefär hälften av de som misstänkts för brott har haft en skuld hos Kronofogden. Drivkrafterna varierar från ett desperat behov av pengar till ren girighet, konstaterar myndigheten i rapporten.
Personer med låga inkomster är nästan dubbelt så ofta misstänkta för bidragsbrott jämfört med andra sökande, uppger Försäkringskassan.
Rapporten visar också att utrikes födda, samt personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar, är överrepresenterade bland de misstänkta.
Kriminella nätverk utnyttjar systemet
En särskilt allvarlig del gäller organiserad brottslighet.
Enligt Nationellt underrättelsecentrum har drygt 11 000 nätverkskriminella fått sjukpenning mellan 2020 och 2023. För omkring 1 500 personer har ersättningen fungerat som en grundförsörjning – ett sätt att skapa en laglig, vit inkomst parallellt med kriminell verksamhet.
– Det händer att läkare manipuleras eller vilseleds att utfärda intyg för påhittade besvär, säger Rosa Fiorito, tillförordnad chef för Försäkringskassans brottsförebyggande arbete.
Tre vanliga sätt att fuska
Försäkringskassan pekar ut tre återkommande upplägg:
• Arbete under sjukskrivning – att börja jobba igen utan att meddela myndigheten.
• Inkomstfusk – att lämna felaktiga uppgifter om arbetsplats eller lön.
• Utlandsvistelse – att få ersättning trots att man bor eller vistas utomlands.
Myndigheten beskriver hur felaktiga uppgifter ofta kombineras med bristande kontroll mellan olika system.
Nya verktyg – och hårdare straff
Nu föreslås flera skärpningar.
Genom nya sekretesslättnader kan Försäkringskassan utbyta information med banker och andra myndigheter på ett mer effektivt sätt. Det ska göra det lättare att upptäcka misstänkta upplägg.
Från och med den 1 juli föreslår regeringen också nya sanktionsavgifter för den som orsakar felaktiga utbetalningar. Samtidigt vill Försäkringskassan få rätt att stoppa utbetalningar direkt vid misstanke om brott.
– Vi arbetar väldigt fokuserat för att förhindra och upptäcka bidragsbrott. Det utökade informationsflödet ger oss de verktyg vi behöver för att stoppa fusket, säger Peter Fausö, chef för Försäkringskassans kontrollarbete.
”Ryggraden i välfärden”
Sjukpenningen beskrivs ofta som en av hörnstenarna i det svenska trygghetssystemet. Förra året betalades 46 miljarder kronor ut.
Med nya kontroller och skärpta sanktioner hoppas myndigheten nu täppa till läckorna – utan att slå mot dem som verkligen behöver ersättningen.
Frågan är om de nya verktygen räcker för att stoppa de 800 miljoner kronor som varje år misstänks försvinna ur systemet.
