Kenneth Glad
Ett gammalt dekret har åter hamnat i offentlighetens fokus efter generationer av försummelse. Omröstningen har väckt nya frågor om erkännande, historia och statens ansvar.
Frankrikes nationalförsamling har röstat för att upphäva Code Noir, dekretet från 1685 som undertecknades av Ludvig XIV för att reglera slaveriet i de franska koloniern.
Omröstningen gick igenom med siffrorna 254–0, enligt The Guardian. Även om slaveriet avskaffades 1848 hade dekretet aldrig formellt upphävts.
Åtgärden går nu vidare till senaten för slutligt godkännande. Dess betydelse är i huvudsak symbolisk, snarare än en omedelbar juridisk förändring.
Utomeuropeiska ledamöter ledde debatten
Debatten präglades av representanter från Martinique och Guadeloupe, territorier där minnet av slaveriet fortfarande är en del av familjehistorien och det offentliga livet.
Steevy Gustave, ledamot från Martinique, sade: ”Ingen omröstning kan ensam reparera århundraden av krossade liv.”
Max Mathiasin, ledamoten från Guadeloupe som lade fram förslaget, sade att upphävandet återupprättade värdigheten hos de förfäder som förvägrats sin mänsklighet under det franska kolonialstyret, rapporterar den brittiska tidningen.
President Emmanuel Macron sade att Code Noir ”aldrig borde ha överlevt slaveriets avskaffande”.
På tal om skadestånd sade han: ”Hur man ska gottgöra detta … är en fråga som inte får avvisas.” Han varnade också för att Frankrike ”inte får ge falska löften”.
AP skriver att lagen definierade förslavade människor som egendom och föreskrev straff för flyktförsök eller motstånd.
Frankrike transporterade omkring 1,4 miljoner afrikaner till sina kolonier.
Franska territorier präglas av bestående klyftor
Den aktuella omröstningen rör inte Haiti direkt, men landet är fortsatt centralt i den bredare debatten om Frankrikes koloniala förflutna.
Haiti, tidigare känt som Saint-Domingue, blev självständigt från Frankrike år 1804 efter ett uppror lett av förslavade människor. Frankrike tvingade senare den nya staten att kompensera tidigare slavägare, och skulden var inte fullt återbetald förrän 1947.
Den historien har gjort frågan om skadestånd mer laddad än enbart symbolik. Den förklarar också varför Macrons val att använda ordet har väckt uppmärksamhet.
Upphävandet har även riktat fokus mot förhållandena i Frankrikes utomeuropeiska territorier.
Guadeloupe, Martinique, Franska Guyana och Réunion hör fortfarande till Frankrikes fattigare territorier, med en arbetslöshet som är nästan dubbelt så hög som på det franska fastlandet och många hushåll som lever under den nationella fattigdomsgränsen.
Pierre-Yves Bocquet från Frankrikes stiftelse för minnet av slaveriet sade till The Guardian att Code Noir bidrog till att skapa ett system där full republikansk jämlikhet inte tillämpades på alla människor under franskt styre.
Det omedelbara nästa steget är behandling i senaten. Den större frågan är om Frankrike kommer att gå från ett formellt upphävande till konkreta gottgörande åtgärder, särskilt för de utomeuropeiska territorierna och Haiti.
Källor: The Guardian, AP.
