Ida Hansson
SVT:s analys av SCB:s siffror visar att en riktad momssänkning kan minska statens kostnader med upp till 21 miljarder kronor. Samtidigt är flera ekonomer tveksamma till åtgärden och lyfter fram alternativa lösningar.
När Portugal under 2023 valde att tillfälligt sänka momsen på basvaror som kött, fisk, bröd, mejeriprodukter, frukt och grönsaker blev effekten tydlig. Om Sverige skulle göra samma sak beräknar SVT att kostnaden för staten skulle bli hela 21 miljarder kronor billigare än om momsen sänktes på all mat.
Även andra modeller har analyserats. Genom att exkludera onyttigheter som socker, godis, chips och läsk från en generell momssänkning skulle staten spara omkring sju miljarder kronor – en summa som motsvarar cirka 13 000 polisårslöner.
Men nationalekonomer ifrågasätter träffsäkerheten. Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, menar att matmomsen är ett oskarpt verktyg.
– Matmomsen är ett ganska trubbigt instrument. Vill man stötta barnfamiljer så är barnbidraget ett mer träffsäkert instrument, säger han.
Lars Calmfors, professor i nationalekonomi, betonar att låginkomsthushåll har störst nytta av en förstärkning av realinkomsten.
– De som kommer att använda realinkomstförstärkningen mest är låginkomsthushållen. De med högre inkomster sparar mer, säger Calmfors.
Regeringens planerade momssänkning är satt till 1 april 2026. Calmfors anser att tidpunkten är problematisk och påpekar att ekonomin egentligen behöver stimulans redan nu genom en räntesänkning.
Han menar samtidigt att Riksbanken kanske avstår från att sänka eftersom de ser att stimulanser är på väg längre fram.
