Mimmo Wiestål Fischetti
Efter decennier av tveksamheter och långa exportpauser har Jas 39 Gripen fått ett rejält uppsving. Länder i både Asien och Latinamerika vill nu köpa det svenska stridsflygplanet – något som markerar en tydlig scenförändring för Gripen, som länge sågs som ett ifrågasatt projekt.
Nya beställningar i sikte
Thailand har nyligen beslutat att köpa fyra nya Gripenplan och planerar dessutom att på sikt utöka flottan till tolv. I Latinamerika visar både Peru och Colombia intresse för det svenska stridsflyget, och fler länder kan bli aktuella när gamla flygplan ska ersättas de kommande åren.
Från exporttorka till nya affärer
Det har varit glest mellan de stora exportaffärerna. Förra året köpte Ungern fyra plan – dessförinnan var den senaste stora affären 2014 när Brasilien lade en större order. Under nästan ett decennium därefter var Gripens internationella framtid oklar, och projektet betraktades mer som ett nationellt prestigeprojekt än en global spelare, skriver SVT Nyheter.
Skandalplan blev stolthet
På hemmaplan har Gripen haft en brokig historia. Den berömda kraschlandningen på Långholmen 1989 blev startskottet för hård kritik. Planet kallades hånfullt ”världens dyraste jordfräs” och många ifrågasatte hela satsningen. Men i dag har bilden förändrats. Gripen lyfts nu fram som ett modernt, kostnadseffektivt och flexibelt alternativ för länder som behöver ersätta åldrande flottor.
Varför växer intresset nu?
Det finns flera skäl bakom det ökade intresset. Den försämrade globala säkerhetssituationen driver på upprustningar, samtidigt som många länder söker billigare alternativ till amerikanska F-35 eller franska Rafale. Här kan Gripen fylla ett tomrum – särskilt för stater som vill ha ett avancerat stridsflygplan men inte vill lägga hela försvarsbudgeten på inköpet. Sveriges nära band till Nato spelar också in, då köpare ser fördelar i interoperabilitet och politiskt stöd.
Gripens resa från utskrattad prototyp till eftertraktad exportvara är en påminnelse om hur snabbt förutsättningarna kan förändras – och om hur svenska vapenaffärer återigen blivit högaktuella på den globala scenen.
