Jens Asbjørn Bøgen
Landets 10 miljoner invånare lider redan av en omfattande blockad som orsakar strömavbrott.
Kuba har kastats in i mörker mitt under en förvärrad energikris som underblåser oroligheter över hela ön.
Samtidigt ökar spänningarna kring landets framtid på grund av en eskalerande retorik från Washington.
Krisen intensifierades efter ett rikstäckande strömavbrott som lämnade miljontals människor utan elektricitet, vilket rapporterades av AP News.
USA:s blockad
Avbrottet sker samtidigt som en av USA införd oljeblockad stryper livsviktiga bränsleleveranser, vilket förvärrar bristen och stör det dagliga livet.
Enligt Euronews sade USA:s president Donald Trump till reportrar i Vita huset på måndagen: ”Jag tror att jag kommer att ha äran att ta över Kuba.”
Han tillade: ”Oavsett om jag befriar det eller tar det – jag tror att jag skulle kunna göra vad jag vill med det, om ni vill veta sanningen.”
Ökande press
Enligt The Guardian följde blockaden på Washingtons beslut att stoppa oljeflöden med koppling till Venezuela, en viktig leverantör till Kuba.
Restriktionerna har gjort att ön kämpar för att upprätthålla sitt åldrande elnät, vilket leder till upprepade strömavbrott.
Bränslebristen har också drabbat transport, turism och sjukvård, med reducerade flyg och ransonering av viktiga tjänster, enligt TIME.
Trump antydde under helgen att en överenskommelse med Kuba kan vara nära förestående och sade att USA antingen kommer att ”göra en överenskommelse eller göra vad vi än måste göra”.
Protester bryter ut
De försämrade förhållandena har utlöst protester över hela landet, inklusive vandalism vid regeringskontor, rapporterade AP News.
I vissa områden har invånare gått ut på gatorna, slagit på kastruller och skanderat ”Libertad” i sällsynta offentliga uttryck för missnöje.
Myndigheterna uppgav att gripanden följde oroligheter i staden Morón efter att demonstranter attackerat en byggnad tillhörande kommunistpartiet.
President Miguel Díaz-Canel erkände ”det missnöje som vårt folk känner på grund av de långvariga strömavbrotten”, men varnade för att våld inte skulle tolereras.
Politiska signaler
The New York Times rapporterade att amerikanska tjänstemän, enligt flera källor, har uttryckt en önskan om ett ledarskapsbyte i Havanna.
Samtidigt har Kuba signalerat öppenhet för ekonomiska reformer, där vice premiärminister Oscar Pérez-Oliva sade: ”Kuba är öppet för smidiga affärsrelationer med amerikanska företag.”
Han tillade att investeringar från kubaner bosatta utomlands också skulle tillåtas.
Trots detta har Havanna avvisat USA:s anklagelser om att landet utgör ett hot och i stället krävt en minskning av trycket.
Källor: AP News, The Guardian, Financial Times, TIME, Euronews, New York Times
