Mimmo Wiestål Fischetti
EU:s migrationsministrar har enats om en ny linje som gör det möjligt att hantera asylärenden i mottagningscenter utanför unionen. Samtidigt införs en gemensam ”solidaritetspool” där länder kan välja att bidra med pengar i stället för att ta emot personer på flykt – något Sverige tänker göra, enligt migrationsminister Johan Forssell (M).
EU öppnar för asylprövning utanför unionen
Överenskommelsen, som medlemsländernas migrationsministrar nådde i Bryssel på måndagen, innebär att EU tar ett steg mot mer så kallad externalisering av asylhanteringen. En central del är att asylansökningar ska kunna avvisas eller flyttas om den sökande bedöms ha kunnat få skydd i ett ”säkert tredjeland”. Då kan personen skickas tillbaka dit för prövning, skriver Reuters.
Modellen liknar den som Italien redan testat genom avtal med Albanien och som flera länder, däribland Danmark, diskuterat i olika former. EU:s förhandlingsposition ger nu ett tydligare politiskt stöd för fler mottagningscenter i tredjeländer.
Forssell lyfter särskilt att personer som passerat säkra länder på vägen mot Europa ska kunna återföras dit:
– Det är jätteviktigt, både för att minska asylinvandringen men också minska den här döden på Medelhavet som vi tyvärr ser i dag, säger Forssell till SVT Nyheter.
Ny ”solidaritetspool” – Sverige väljer att betala
Samtidigt blev ministrarna överens om hur en solidaritetsmekanism ska fungera från 2026. Tanken är att länder med högt tryck, framför allt Grekland, Cypern, Italien och Spanien, ska få hjälp på tre sätt: genom att andra stater tar emot asylsökande, genom personalstöd eller genom ekonomiska bidrag.
Sverige tänker inte delta i omfördelning av asylsökande, utan väljer betalningsspåret.
– Vi kommer inte ta emot asylsökande, utan regeringens beslut är att vi istället ska ge ett ekonomiskt bidrag till nästa år, säger migrationsminister Johan Forssell (M) till SVT.
Enligt Forssell handlar det om drygt 100 miljoner kronor för Sveriges del. Totalt gäller solidaritetspoolen cirka 21 000 personer eller motsvarande 420 miljoner euro i ekonomiskt stöd under 2026, enligt Reuters.
Snabbare utvisningar och ”återvändandehubbar”
En tredje tung del i paketet rör återvändande av personer som fått avslag. EU-länderna vill göra processen snabbare och mer enhetlig, bland annat genom en gemensam returförordning. I den öppnas för att skapa ”return hubs” – återvändandehubbar – i länder utanför EU, där personer kan placeras i väntan på vidare avvisning.
Kritiker menar att det riskerar att urholka rätten till asyl och leda till att människor skickas till länder där skyddet inte är garanterat. Flera människorättsorganisationer har varnat för att listor över säkra länder och hubbar kan bli ett sätt att vältra över ansvar på stater med svagare rättssäkerhet, skriver Financial Times.
EU-parlamentet nästa hinder
Förslagen är ännu inte slutligt beslutade. Nu väntar förhandlingar med EU-parlamentet, som i en utskottsbehandling nyligen gav knappt stöd för en liknande linje. Vänsterpartier och socialdemokratiska grupper i parlamentet är dock kritiska.
”Som union kan vi bättre än misslyckade Rwanda- och Albanien-modeller. Det är oacceptabelt”, skriver den socialdemokratiska partigruppen S&D.
Om parlamentet och medlemsländerna enas kan de nya reglerna bli en del av EU:s migrationspolitik från mitten av 2026 – med tydligt skärpta möjligheter till asylprövning och återvändande utanför EU:s gränser.
