Ida Hansson
Kinas storslagna militärparad i Peking skickade ett tydligt budskap om landets växande makt. Experter varnar för en ny världsordning – och frågar sig vad Vladimir Putin egentligen tänkte på…
Kinas senaste militärparad i Peking har väckt internationell uppmärksamhet och beskrivs som ett tydligt styrkebesked. Enligt Yu Jie, Kinakännare vid Chatham House, var kombinationen av paraden och det samtidigt pågående toppmötet i Tianjin inom Shanghaiorganisationen en kraftfull signal.
– Tillsammans skickar dessa händelser ett tydligt budskap: Kina positionerar sig som fanbärare i en multipolär värld ledd av det globala syd, i opposition till den västledda, USA-dominerade liberala världsordningen.
President Xi Jinping framhåller ofta Kina som en fredsskapande makt, men paraden målade upp en annan bild.
– Budskapet är att Folkets befrielsearmé är på väg att bli världens mest avancerade stridsstyrka, utrustad med egen, modern teknologi, säger Yu Jie.
– Budskapet är högljutt och tydligt: Kina kan och kommer att hålla tillbaka sina motståndare samtidigt som de hanterar sina säkerhetsutmaningar i Asien, tillägger hon och hänvisar bland annat till Taiwanfrågan.
Mick Ryan, pensionerad australisk generalmajor och analytiker vid CSIS, anser att Kinas militära uppvisning inte bara var riktad mot väst. Han lyfter särskilt fram att Vladimir Putin och den ryska militära ledningen sannolikt hade anledning att känna oro när de bevittnade paraden, skriver finska iltaleht. Historiskt har Ryssland krigat mot Kina, och i dag har landet flyttat stora delar av sina styrkor från östfronten till kriget i Ukraina.
Ryan beskriver hur paraden demonstrerade ett nytt teknologiskt självförtroende:
– Långt borta är de dagar då Kina var beroende av system från Ryssland eller andra utländska aktörer. Den här nivån av inhemsk produktionskapacitet visar på stor uthållighet i framtida konflikter.
Han understryker också att Kinas mark-, luft- och sjöstridskrafter överlag är modernare än västvärldens motsvarigheter, men påminner om att nyare inte alltid betyder bättre, eftersom västerländsk utrustning testats i strid.
CSIS har länge följt Kinas militära modernisering. Analysen pekar på en total omvandling under de senaste decennierna – från en regional aktör till en global militärmakt. Försvarsbudgeten har vuxit kraftigt och flottan passerade USA:s i antal fartyg redan för tio år sedan.
Trots en deklarerad ”gränslös” allians mellan Kina och Ryssland finns frågetecken kring Kinas långsiktiga lojalitet. Kina har gett stöd till Rysslands krigsmaskineri i Ukraina, men nekar till direkt militärt samarbete.
