Betalningsanmärkningar och konkurser stiger i flera sektorer, samtidigt som nya företag inte längre kan kompensera för dem som försvinner. Prognoserna pekar mot ännu tuffare tider för svenskt näringsliv.
Under årets första kvartal gick 2 627 svenska företag i konkurs. Samtidigt registrerades endast 2 357 nya bolag, vilket innebär ett negativt netto på –270 företag. Även om skillnaden är något mindre än samma period 2024 (–349 bolag) fortsätter den dystra trenden.
– Vi bedömer att läget kommer att förvärras innan det vänder till det bättre… Det är sannolikt att fler stora företag kommer att gå i konkurs innan vändningspunkten kommer, säger Henrik Hargéus, affärsanalytiker på Dun & Bradstreet, i ett pressmeddelande.
Betalningsanmärkningar visar på samma oroande mönster. Utbildningssektorn sticker ut med en ökning på +4,58 % jämfört med februari, och hela +30,57 % på årsbasis. Även energibranschen, transportsektorn samt offentlig förvaltning och försvar uppvisar tydliga uppgångar.
– Betalningsanmärkningar är en viktig indikator… Det är ofta ett tidigt tecken på att likviditeten är ansträngd – och att risken för konkurs ökar, förklarar Hargéus. Han varnar också för att återbetalningen av pandemins skatteanstånd kan slå hårt mot många företag.
Konkursprognosen från Dun & Bradstreet avslöjar att flera branscher befinner sig i fortsatt högriskläge. Hotell- och restaurangnäringen är särskilt utsatt med en ökning på +11,53 % jämfört med förra året. Fastighetsverksamheter har ökat hela +59,51 % på årsbasis, medan tillverkningsindustrin ligger på +17,48 %.
– Trots tecken på viss stabilisering i ekonomin fortsätter konkursrisken att öka inom flera delar av det svenska näringslivet, säger Hargéus.
