Asger Risom
De första 14 dagarna av konflikten genererade över 5 miljoner ton CO2 — drivet av förstörelse, bränsleförbrukning och angrepp på energiinfrastruktur — vilket ökar trycket på en redan ansträngd global koldioxidbudget.
Kriget som involverar USA, Israel och Iran omformar inte bara den geopolitiska situationen — det orsakar också en snabb och kraftig ökning av koldioxidutsläpp.
En tidig analys som citeras av The Guardian uppskattar att de första 14 dagarna av bombningar ensamma genererade mer än 5 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Denna koncentration av utsläpp på bara två veckor visar hur modern krigföring snabbt kan påverka den globala klimatbalansen.
Miljökostnaden är inte en bieffekt. Den är inbyggd i hur konflikten förs.
Förstörelse och bränsleförbrukning driver utsläppen
En stor del av utsläppen kommer från fysisk förstörelse.
Baserat på uppskattningar om att omkring 20 000 civila byggnader har skadats står utsläpp kopplade till förstörd infrastruktur för cirka 2,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Återuppbyggnaden väntas generera ytterligare utsläpp över tid.
Bränsleförbrukning är en annan central faktor. Militärflyg, marina enheter och stödfordon uppskattas ha förbrukat mellan 150 och 270 miljoner liter bränsle under de första två veckorna, vilket genererat mer än 500 000 ton utsläpp.
Långdistansbombningar — inklusive uppdrag som utgår långt utanför regionen — bidrar i hög grad till denna siffra.
Energiinfrastruktur förstärker effekten
Angrepp mot energianläggningar har gett några av de mest synliga miljöeffekterna.
Attacker mot bränsledepåer i Teheran utlöste omfattande bränder, där miljontals liter bränsle brann under längre perioder. Analysen uppskattar att mellan 2,5 och 5,9 miljoner fat olja förbrukades i dessa händelser, vilket frigjorde nära 1,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Dessa händelser koncentrerar utsläppen i korta intensiva perioder och förstärker deras omedelbara påverkan på atmosfären.
Militär utrustning och ammunition bidrar
Utöver bränsle och infrastruktur är utsläpp också kopplade till användning och förlust av militär utrustning.
Förluster av flygplan, fartyg och missilsystem bidrar till så kallade ”inbyggda utsläpp” och uppskattas till cirka 172 000 ton koldioxidekvivalenter. Produktion och användning av tusentals missiler, drönare och avlyssningssystem tillför ytterligare tiotusentals ton.
Var för sig är dessa bidrag mindre, men tillsammans utgör de en betydande del av konfliktens totala klimatavtryck.
En koncentrerad klimatpåverkan
Totalt uppskattas utsläppen från krigets inledande fas till strax över 5 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Omräknat till ett helt år skulle detta motsvara utsläppen från en medelstor, fossilbränsleberoende ekonomi. Redan de två första veckorna motsvarar de årliga utsläppen från flera mindre länder.
Konflikt och klimattryck sammanfaller
Resultaten kommer i ett läge där de globala koldioxidbudgetarna redan är hårt ansträngda.
Klimatforskare uppskattar att det återstående utrymmet för utsläpp för att begränsa uppvärmningen till 1,5 °C kan vara förbrukat inom några år i nuvarande takt. Plötsliga utsläppstoppar till följd av konflikter ökar ytterligare trycket.
Det finns också långsiktiga effekter. Störningar på energimarknader har historiskt lett till ökade investeringar i fossila bränslen när länder försöker säkra tillgången.
Denna dynamik kan förlänga konfliktens klimatpåverkan långt bortom själva slagfältet.
Källor: Digi24, The Guardian, Institute for Climate and Community
