Kritik mot polisens antagning – testerna missgynnar kvinnor och invandrare

Trots att Plikt- och prövningsverket har kapacitet för över 8 800 polisprövningar om året, används bara 65 procent. Resterande resurser går till andra uppdrag, som till exempel mönstring, enligt Riksrevisionen. Det innebär att polismyndigheten medfinansierar verksamhet som inte är kopplad till polisurvalet.

Men det är långt ifrån det enda problemet.

Enligt en ny granskning har Polismyndigheten ännu inte lyckats ta fram en komplett arbetsanalys för vilka egenskaper en polis bör ha – något som gör att urvalsprocessen riskerar att sortera bort rätt personer på fel grunder. Detta, menar Riksrevisionen, är ett grundproblem.

– Konsekvensen blir att personer som faktiskt är lämpade kan underkännas i antagningsprocessen på oklara grunder, säger Linda Jönsson, projektledare för granskningen enligt TV4 Nyheterna.

I dag bygger testerna på samma modell som för officersprogrammet – en modell som inte nödvändigtvis är lämplig för polisyrket.

Flera tester bedöms dessutom vara direkt exkluderande. Exempelvis underkänns mer än var tredje sökande med utländsk bakgrund i begåvningstestet, trots att deras betyg eller resultat från högskoleprovet inte skiljer sig nämnvärt från andras.

– Det kan vara ett ålderdomligt språk i testen, ord som inte längre används, säger Jönsson.

Kvinnor missgynnas också: endast var femte klarar styrketestet, som innebär att lyfta en skivstång från marken till hakan. Andra nordiska länder har valt alternativa övningar som visat sig mer jämställda.

Utöver det finns det en sekretessproblematik som försvårar antagningen ytterligare. Psykologer som intervjuar kandidater får nämligen inte dela information med polisen, vilket försvårar helhetsbedömningen. Språktester saknas helt i processen.