När oljemarknaden gav Trump chansen: Därför kommer sanktionerna mot Ryssland nu

När Donald Trump införde omfattande sanktioner mot de ryska oljejättarna Rosneft och Lukoil markerade det ett tydligt brott mot tidigare politik. Det var första gången sedan hans återkomst till Vita huset som USA riktade ekonomiska straffåtgärder mot Moskva. Beslutet ses som ett skifte från försiktighet till hårdare konfrontation i frågan om kriget i Ukraina.

Från locktoner till hårda tag

Under månader hade Trumps regering pratat om dialog och diplomati med Vladimir Putin. Nu var tonen helt annorlunda. Sanktionerna slog direkt mot hjärtat av den ryska ekonomin – oljeintäkterna som finansierar kriget.

Trycket från kongressen och Ukraina

Både ukrainska ledare och amerikanska kongresspolitiker hade länge krävt tuffare åtgärder mot Ryssland. President Volodymyr Zelensky vädjade gång på gång om hjälp för att stoppa Putins krigsmaskin. När beslutet kom hyllades det som ett sent men välkommet steg från Washington.

En förändrad energimarknad möjliggjorde beslutet

Tidigare hade rädslan för stigande oljepriser hindrat kraftfulla sanktioner. Men nu hade världens oljemarknader lugnat sig, vilket minskade risken för ekonomiska chocker. Enligt den tidigare Biden-rådgivaren Michael Carpenter var just detta den avgörande faktorn som öppnade dörren för beslutet.

Ekonomiskt läge – en sällsynt chans

När efterfrågan på olja dämpades globalt, minskade även risken att Putins kassa skulle växa genom högre priser. Det skapade ett ovanligt tillfälle att slå mot den ryska energisektorn utan att världen drabbades. Enligt Carpenter var det marknadsläget – inte politik – som gjorde beslutet möjligt.

Från möten till avstånd

Tidpunkten för beslutet väckte spekulationer. Det kom kort efter att Trump ställt in ett möte med Putin i sista stund. Vissa bedömare såg sanktionerna som ett förhandlingsknep snarare än en permanent kursändring.

Rysslands oförändrade krigsmål

Carpenter menar att Rysslands ovilja att backa från sina storslagna mål tvingade fram en reaktion från Washington. När diplomatin inte längre räckte återstod bara ekonomiska påtryckningar. Han beskriver beslutet som ett försök att skapa hävstång inför framtida förhandlingar.

Ett första steg mot en större kampanj

Enligt flera republikanska källor i kongressen är sanktionerna bara början. De hoppas nu att Vita huset trappar upp trycket med fler åtgärder. Ukraina och dess allierade ser beslutet som starten på en bredare kampanj mot Kremls ekonomi.

Nya mål för sanktionerna

Carpenter föreslår att nästa steg bör rikta sig mot länder som köper rysk råolja och sedan säljer den vidare i raffinerad form. Dessa mellanled underminerar sanktionernas effekt och fyller fortfarande Moskvas kassa. Genom att täppa till dessa luckor kan trycket öka markant.

Skuggflottan och prisnivåerna

Ett annat fokus bör vara Rysslands så kallade ”skuggflotta” – fartygen som fraktar olja i hemlighet för att undvika restriktioner. Samtidigt bör pristaket på rysk olja sänkas för att minska intäkterna ytterligare. En striktare tillämpning av befintliga sanktioner skulle, enligt Carpenter, förstärka effekten avsevärt.

En ny riktning i relationen mellan USA och Ryssland

Att slå mot Rysslands energisektor markerar mer än bara ett ekonomiskt beslut. Det är ett tydligt tecken på att USA överger en flexibel hållning till förmån för en hårdare linje, skriver Kyiv Post. Carpenter menar att detta sannolikt förändrar relationen mellan länderna för lång tid framöver.

En avlägsen försoning

Trump har samtidigt krävt att Europa, Indien och Kina ska sluta köpa rysk olja. Men enligt den tidigare Biden-rådgivaren minskar just dessa sanktioner chansen till framtida diplomatiska närmanden. I stället står världen nu inför en ny era av ekonomisk konfrontation mellan Washington och Moskva.