NATO har anpassat sin position för att uppfylla Turkiets krav angående Sveriges ansökan om medlemskap i alliansen.
Förändringen följer efter USA:s beslut att godkänna försäljning av 40 F-16 stridsflygplan till Turkiet, ett beslut som är direkt kopplat till Turkiets syn på Sveriges ansökan om NATO-medlemskap.
Demokratiske senatorn Ben Cardin har kopplat sitt stöd till F-16-försäljningen till Turkiets stöd för Sveriges NATO-ansökan.
"Mitt stöd till Turkiets önskan att köpa F-16 är beroende av Turkiets godkännande av Sveriges medlemskap i NATO," förklarade Cardin.
Samtidigt har Kanada avslutat sitt vapenembargo mot Turkiet som varat i fyra år, vilket innebär att vapenförsäljningar till den turkiska regeringen återupptas.
Denna utveckling, enligt Reuters, påverkade det turkiska parlamentets förmåga att snabbt bekräfta Sveriges ansökan om NATO-medlemskap.
Turkiets president Erdoğan har tidigare indikerat att Sveriges NATO-ansökan är sammanbunden med både F-16-affären och Kanadas vapenembargo.
"Jag tror att den positiva utvecklingen kring USA:s F-16-fråga och Kanadas åtaganden kommer att snabba på vårt parlaments godkännande av frågan," sade Erdoğan.
Kanadensiska beslutet att avbryta försäljningen av drönarteknik till Turkiet 2020 följde upptäckter om att tekniken användes av Azerbajdzjan i konflikten med Armenien i Nagorno-Karabakh.
Det är oklart om Turkiet uppfyllde kraven för att lyfta embargot, eller om Kanada satte villkor för att återuppta försäljningen beroende på Turkiets ställning till Sveriges NATO-medlemskap.
Enligt det nya avtalet måste Turkiet specifikt ange om drönare eller annan utrustning ska exporteras eller överföras till ett icke-NATO-land, med undantag för Ukraina.
Armenien har uttryckt missnöje över det nya avtalet, med den armeniska nationella kommittén i Kanada som fördömer upphävandet av vapenembargot.
