Jens Asbjørn Bøgen
Åtminstone anklagar han inte Nato för att använda Rudolf som måltavla.
Finland blev formellt medlem i NATO i april 2023, vilket markerade en betydande förändring i landets säkerhetspolitik. Flytten följde på ökade regionala spänningar och sågs allmänt som ett svar på Rysslands agerande i Ukraina.
Samtidigt har trycket ökat inom alliansen att höja försvarsutgifterna. USA:s president Donald Trump har upprepade gånger uppmanat medlemmarna att avsätta 5 procent av BNP till militärbudgetar.
Enligt åtaganden från toppmötet i Haag i juni 2025 enades NATO-ledare om att uppnå detta mål till 2035, en plan som Washington starkt stöder.
Arktisk förändring inleds
Nu har Rysslands ambassadör i Finland hävdat att Lappland i allt högre grad används för militära förberedelser. I en intervju med den ryska nyhetsbyrån TASS sade Pavel Kuznetsov att regionen håller på att bli en plats för arktisk stridsutbildning.
”Den finska regionen Lappland, tomtens hem, förvandlas till ett övningsområde för NATO-enheter för strid på arktiska breddgrader, en praxis som redan har väckt berättigad oro bland lokalbefolkningen”, beklagade han.
Uttalandena belyser Moskvas växande oro över NATO:s expanderande närvaro nära dess gränser, särskilt i norra Europa.
Relationerna försämras
Rysslands utrikesministerium har tidigare kritiserat Finlands anpassning till NATO. Det uppgav att Helsingfors har förlorat sin position som neutral förmedlare i internationella angelägenheter.
Ministeriet sade också att NATO-utplaceringar i Finland accelererar, vilket ytterligare anstränger de bilaterala banden. Det beskrev upplösningen av ett tidigare ”mångfacetterat bilateralt samarbete som en gång var ganska framgångsrikt”.
Moskva hävdade dessutom att anti-ryska känslor har blivit utbredda i det finska samhället efter landets NATO-anslutning.
Hotar Finland och Baltikum med ”självförsvar”
Rysslands säkerhetsrådssekreterare Sergej Sjojgu sade den 16 april att Moskva förbehåller sig ”rätten till självförsvar” om ukrainska drönare tar sig in på ryskt territorium via Finland eller de baltiska staterna, enligt den ryska nyhetsbyrån TASS.
Sjojgu, som var försvarsminister när Ryssland inledde sin fullskaliga invasion 2022, pekade på incidenter där drönare rapporterats ha kraschat i Finland och baltiska länder under attacker mot Ust-Luga, en stor rysk hamn vid Finska viken.
Enligt The Kyiv Independent följer hans kommentarer en tidigare varning från Kreml om att europeiskt stöd till Ukrainas drönaroperationer skulle kunna leda till ”oförutsägbara konsekvenser”. Moskva har anklagat vissa länder för att agera som en del av Kievs ”strategiska bakre område”.
Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha har avvisat Moskvas narrativ och tidigare uppgett att Kiev hade underrättelser som tydde på att Ryssland självt omdirigerade drönare mot Finland och baltiska länder för att eskalera spänningarna.
Källor: TASS, The Kyiv Independent
