Natos gränsstater undersöker våtmarker som en del av en ny försvarsplan

Hur återställda våtmarker kan hejda mekaniserade angrepp mot Europa

Natos östra flank: En oväntad försvarsidé

Rysslands agerande i och utanför Ukraina har fått Natos östra medlemsländer att tänka mer kreativt.

Ett förslag som fått allt större uppmärksamhet är att återställa torvmarker och kärr längs gränsen för att skapa naturliga barriärer mot mekaniserade angrepp.

Idén förenar gammal militär logik med moderna miljömål.

Vatten i krigföring: historia och förebilder

Enligt The Week har vatten använts som försvarsmedel i århundraden – från germanska stammar som utnyttjade torvmarker till den nederländska traditionen av strategiska översvämningar.

Financial Times citerade Carl von Clausewitz, som beskrev kärr som en av de ”starkaste försvarslinjerna”. Att återställa våtmarker bygger vidare på det arvet.

Det ukrainska exemplet: Irpin och översvämningens kraft

Enligt Ziare.com sprängde ukrainska myndigheter 2022 en damm från sovjettiden norr om Kyiv för att översvämma Irpin-dalen.

Åtgärden skapade ett återvunnet våtmarksområde som bromsade de ryska pansarförbanden. Som The Telegraph uttryckte det, förvandlade draget området till ”en allsmäktig, ogenomtränglig sumpmark”.

Var Europas torvmarker finns

De flesta av EU:s återstående torvmarker ligger längs Natos östra gräns – från det finska Arktis över Estland, Lettland och Litauen till Suwałki-korridoren och vidare in i östra Polen.

Denna geografi gör återställningen både strategiskt och ekologiskt relevant.

Tidiga steg: pilotprojekt och militära planer

Finland har startat ett pilotprojekt för att återställa torvmarker nära gränsen mot Ryssland. Polen har, enligt Ziare.com, inkluderat återställning av torvmarker och skogar i sin 1,9 miljarder pund stora befästningsplan ”Eastern Shield”.

Dessa initiativ visar att försvarsplanerare tar idén på allvar.

Försvar möter klimatpolitik

Torvmarker lagrar stora mängder kol; när de dräneras släpper de ut CO₂.

Europa har redan förlorat mer än hälften av sina torvmarker, och EU:s mål är att återställa 30 procent av de utarmade torvmarkerna till år 2030. Att återställa kärr förenar klimatåtgärder med billigt försvarsvärde.

Politik, finansiering och gemensamma intressen

De militära fördelarna med våtmarker kan påskynda återställningsinsatserna och locka till sig stora ekonomiska resurser.

Det skapar en ovanlig gemensam grund mellan miljövänner och försvarstjänstemän.

Praktiska fördelar och begränsningar

Att återställa våtmarker är relativt billigt och kan bromsa eller styra mekaniserade framryckningar, men det är ingen ensam lösning.

Det måste kombineras med sensorer, truppnärvaro och diplomati. Ändå erbjuder förslaget ett lågteknologiskt, klimatvänligt försvarslager längs en spänd gräns.