Nicolai Haugsted
Macron och Støre gjorde ett stort tillkännagivande angående kärnvapen.
Norge förbereder sig för en stor förändring i den europeiska försvarsstrategin efter att ha meddelat planer på att fördjupa kärnvapensamarbetet med Frankrike.
Avtalet presenterades i Paris på onsdagen, där Frankrikes president Emmanuel Macron och Norges statsminister Jonas Gahr Støre bekräftade att Oslo kommer att inleda diskussioner om att ansluta sig till Frankrikes kärnvapenparaply.
Draget återspeglar en växande oro i Europa över hur mycket kontinenten kan fortsätta att förlita sig på USA för långsiktiga säkerhetsgarantier.
Norge tar historiskt steg
I årtionden har Norge varit bland Natos mest lojala atlantiska allierade och traditionellt förlitat sig starkt på amerikanskt militärt skydd.
Nu närmar sig Oslo Europas egna kärnvapenmakter.
Macron och Støre undertecknade ett bredare försvarsavtal som inkluderar norskt deltagande i ett fransktlett kärnvapeninitiativ känt som ”framåtriktad kärnvapenavskräckning”.
Inom den ramen blir europeiska allierade närmare integrerade i fransk strategisk kärnvapenplanering.
”Detta avtal etablerar en princip om ömsesidigt bistånd mellan våra två länder”, sade Macron.
Frankrikes president hävdade också att starkare försvarsband inom Europa är nödvändiga för att bygga större strategiskt oberoende.
Nato kommer fortfarande först, säger Norge
Norska ledare betonade att Nato och USA kommer att förbli landets primära militära avskräckning.
Frankrikes kärnvapenförmågor ses dock alltmer som ett ytterligare säkerhetslager.
”Frankrikes förmågor är ett viktigt bidrag till Natos avskräckningshållning, vilket är viktigt för oss”, sade Støre.
Norges statsminister försökte också lugna farhågor om att kärnvapen skulle stationeras i Norge.
”Inga kärnvapen kommer att utplaceras i Norge i fredstid”, sade Støre till den norska nyhetsbyrån NTB tidigare på onsdagen.
Europa svarar på växande osäkerhet
Beslutet kommer under en period av växande oro i Europa över Rysslands militära hållning och osäkerhet kring framtida amerikanska åtaganden gentemot Nato-allierade.
Frankrike erbjöd tidigare i år att utöka skyddet från sin kärnvapenarsenal till andra europeiska nationer.
Polen och Litauen – båda gränsande till Ryssland – har redan närmat sig franskt kärnvapensamarbete.
Norge ansluter sig nu till den växande listan.
”Detta närmare samarbete kommer att stärka den europeiska och transatlantiska säkerheten”, sade Støre.
”Tillsammans möjliggör vi en omfördelning av bördan. Det var långt före Trump som detta blev nödvändigt, att Europa måste betala mer och göra … klokare investeringar, inte bara land för land, utan samordnat.”
Kärnvapenbalansen skiftar globalt
Ryssland och USA kontrollerar fortfarande världens två största kärnvapenarsenaler, var och en med över 5 000 stridsspetsar enligt uppskattningar från Federation of American Scientists.
Kina tros inneha runt 600 kärnvapenstridsspetsar, medan Frankrike har cirka 290 och Storbritannien ungefär 225.
Växande militära spänningar i Europa och Asien har alltmer fört tillbaka kärnvapenavskräckning till centrum för globala säkerhetsdiskussioner – något som många europeiska regeringar hoppades tillhörde kalla krigets era.
