Ida Hansson
Upptäckten kan bana väg för framtida behandlingar.
Bakom de vita laboratorieväggarna i danska staden Aarhus har forskare gjort ett viktigt fynd i kampen mot en av vår tids mest fruktade sjukdomar.
Forskare vid Aarhus Universitet har identifierat en defekt i cellernas kommunikationssystem som kan bidra till att förklara varför Alzheimers utvecklas. Denna upptäckt kan öppna nya möjligheter för framtida behandlingar, enligt Nyheder24.
Exosomer under lupp
Fyndet handlar om exosomer – mikroskopiska partiklar som celler använder för att kommunicera med varandra.
Trots att miljontals exosomer kan rymmas på spetsen av ett riskorn, kan deras roll för hjärnans hälsa visa sig vara avgörande.
Kristian Juul-Madsen, biträdande lektor vid Institutet för biomedicin, har tillsammans med sina kollegor visat att celler producerar färre och sämre exosomer när proteinet SORLA är muterat.
”Vi fann att cellerna med denna mutation producerade 30 procent färre exosomer, och de som producerades var markant sämre på att stimulera tillväxt och mognad hos de omkringliggande cellerna – faktiskt upp till 50 procent sämre än i de celler där SORLA-proteinet inte är muterat.”
Möjlig nyckel till behandling
Mutationer i SORLA är sedan tidigare kända som en riskfaktor för Alzheimers. Nu har forskarna påvisat ett direkt samband mellan mutationerna och en försämrad kommunikation mellan cellerna.
”Perspektivet är mycket tydligt. Vi har nu möjlighet att undersöka nya behandlingsformer för Alzheimers, antingen genom att stimulera funktionen hos SORLA så att cellerna producerar fler och bättre exosomer. Eller genom att rikta in oss på andra kända receptorer som kan öka produktionen av exosomer,” säger Juul-Madsen.
Ett steg i den långa kampen
Omkring 55 000 danskar lever i dag med Alzheimers, och globalt handlar det om miljontals människor. Det finns fortfarande ingen behandling som kan bromsa sjukdomen, vilket gör att varje genombrott väcker stor uppmärksamhet.
Studien har publicerats i tidskriften Alzheimer’s & Dementia och genomförts i samarbete med forskare i Berlin. Projektet har fått stöd av Lundbeckfonden och Novo Nordisk Fonden.
