Det kan förklara varför ”vanliga människor” blir hänsynslösa hantlangare åt auktoritära ledare.
Just nu läser andra
En ny akademisk studie återvänder till en av de mörkaste frågorna i modern politik. Varför blir vissa människor hänsynslösa verkställare åt diktatorer, medan andra vänder sig mot samma regimer inifrån?
Enligt ny forskning ligger svaret inte i fanatism eller sadism. I stället handlar det ofta om en betydligt mer vardaglig kraft: rädslan för att den egna karriären har stannat av.
Oväntat motiv
Argumentet läggs fram i Making a Career in Dictatorship: The Secret Logic behind Repression and Coups, en ny bok av Adam Scharpf vid Köpenhamns universitet och Christian Gläßel vid Hertie School i Berlin.
”Vi visar att även de mest extrema handlingarna i auktoritära regimer ofta drivs av banal karriärångest”, säger Adam Scharpf i ett pressmeddelande från Köpenhamns universitet.
Boken bygger på unika karriärdata från 15 000 officerare inom Argentinas militär, kombinerat med detaljerade fallstudier från Nazityskland, Stalins Sovjetunion, Yahya Jammehs Gambia samt ett brett spektrum av andra auktoritära system.
Läs också
Förra årets Nobelpristagare i ekonomi, James A. Robinson, har beskrivit boken som ”en intellektuell milstolpe”.
Två farliga vägar
Forskarna identifierar ett återkommande mönster när officerarnas karriärer stagnerar. De som verkar inom regimen tenderar att välja en av två strategier.
Ett alternativ är en omväg: att ansluta sig till repressiva enheter för att signalera lojalitet och användbarhet gentemot härskaren. Det andra är tvång: att delta i statskupper för att förbättra framtidsutsikterna under en ny ledare.
”Det är inte bara ledarens innersta krets som avgör ett regimes karaktär och öde. Karriärångest bland dem i mellan- och lägre led kan räcka för att utlösa både våld och regimkollaps”, förklarar Scharpf.
Resultaten tyder på att auktoritär stabilitet ofta hänger på påtryckningar långt under den högsta ledningen.
Läs också
Meritokratin ifrågasätts
En av bokens mest kontroversiella slutsatser är att meritokrati inte skyddar mot auktoritära excesser.
Prestationsbaserade och professionella system, som ofta ses som kännetecken för stabila demokratier, kan skärpa konkurrensen och driva dem som hamnar på efterkälken mot extrema val.
”Vi tenderar att tro att byråkratisk professionalism är ett skydd mot diktatur. Vår forskning visar dock att den kan vara en drivande kraft bakom människorättsbrott och illegala maktövertaganden”, säger Scharpf.
Modern relevans
Författarna menar att samma logik kan gälla även bortom klassiska diktaturer. När demokratiska institutioner utsätts för påfrestningar kan liknande dynamiker uppstå.
Scharpf pekar på amerikanska myndigheter som ICE och FBI, där personalneddragningar och nya rekryteringsmodeller kan skapa just den typ av karriärpress som kan leda till maktmissbruk.
Läs också
”Varhelst ledare försöker konsolidera makt eller söker lojala allierade för att kullkasta ett system, är karriärlogiken verksam”, säger han.
Boken ges ut av Oxford University Press den 13 februari 2026.
Källor: Köpenhamns universitet