Ida Hansson
Elkostnaderna har stigit snabbt i början av året. För många villaägare märks det direkt i ekonomin.
Utvecklingen bryter en längre period där boendeutgifterna faktiskt har sjunkit.
Elen slår hårt
Den tydligaste ökningen syns i elräkningen. En genomsnittlig villaägare betalar nu omkring 33 000 kronor per år för el, enligt Zmartas Husägarindex.
Det är cirka 6 500 kronor mer än kvartalet innan.
Ökningen kommer trots att både sänkt elskatt och tillfälligt elstöd har dämpat kostnaderna.
–Hade det inte varit för skattelättnaderna på el i kombination med vinterns elstöd så hade villahushållens nota svällt än mer, säger Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta/uScore i rapporten.
När temperaturerna faller blir effekten extra tydlig, eftersom energibehovet ökar.
Flera kostnader ökar
Bakom uppgången ligger inte bara elen. Vid årsskiftet höjdes även avgifter för vatten, avlopp och sophämtning.
Tillsammans driver det upp den totala boendekostnaden. Mindre höjningar i flera olika poster kan snabbt bli kännbara i vardagen.
– Elen är en stor utgiftspost för många husägare och den blir allt större för varje år. Det som är positivt är att det göra något åt det till viss del. En lågt hängande frukt är att få koll på sin elräkning genom att jämföra elavtal, säger Ola Söderlind.
Trendbrottet tydligt
En längre period av minskade boendekostnader är nu bruten.
Under årets första kvartal uppgår den genomsnittliga årskostnaden till cirka 171 000 kronor för en villaägare med 70 procents belåning.
Det innebär en ökning med drygt 13 000 kronor jämfört med kvartalet innan. Lägre räntor räcker alltså inte för att väga upp de stigande driftkostnaderna.
Skillnaderna i landet är stora. I Storstockholm ligger årskostnaden på omkring 252 000 kronor, medan Göteborg når drygt 212 000 kronor och Malmö cirka 203 000 kronor.
Det kan jämföras med rikssnittet på cirka 171 000 kronor – en skillnad på tiotusentals kronor per år.
