Paasikivi: Så kan kriget ta slut – men då krävs ett avgörande steg

Ändå utesluter inte militärexperten Joakim Paasikivi att 2026 kan bli året då något faktiskt händer.

I TV4:s Nyhetsmorgon pekade den tidigare överstelöjtnanten Joakim Paasikivi på att utvecklingen i hög grad avgörs utanför själva slagfältet.

Ansvar flyttas till Europa

USA:s minskade ekonomiska och militära stöd förändrar spelplanen. Det innebär, enligt Paasikivi, att Europa måste ta ett större ansvar – både industriellt och finansiellt.

– Om Väst tar sig samman och skapar större ekonomiska problem för Ryssland kan de bli något, men annars är det nog så att vi får se om vi ses här om ett år igen, säger Joakim Paasikivi i Nyhetsmorgon.

Han är tydlig med att tidigare fredsprocesser snarare har dragit ut på tiden än lett framåt.

Små rörelser på kartan

Militärt är läget låst. Ryssland har inte uppnått sina strategiska mål, konstaterar Paasikivi. Ukraina är fortfarande självständigt.

De territoriella vinster som gjorts under senare tid är begränsade och vid ett tillfälle beskrev han ytan som ungefär motsvarande en mindre svensk kommun.

Det är inga genombrott som förändrar krigets riktning.

Samtidigt har priset varit högt.

Drönare förändrar kriget

Sedan mitten av 2024 domineras stora delar av frontområdet av drönare. Ett flera mil brett bälte längs linjen är extremt farligt att röra sig i.

Det gör större offensiver svåra. Synlighet innebär risk. Upptäckt kan snabbt följas av bekämpning.

I städer nära fronten – som Zaporizjzja, Charkiv och Cherson – är vardagen hård. Attackdrönare och artillerield hör till det normala.

Från övertro till utdragen konflikt

När invasionen inleddes 2022 trodde många att Rysslands militära överlägsenhet snabbt skulle avgöra kriget. Paasikivi har själv sagt att den bedömningen visade sig felaktig.

Fyra år senare är det tydligt att konflikten snarare blivit ett uthållighetskrig.

Frågan är inte bara vem som kan vinna militärt. Frågan är vem som orkar längst – och vem som pressas hårdast ekonomiskt.

Källa: TV4