Lauge Risom Koch 
Georgiens talman har anklagat Europeiska unionen för att i praktiken kräva att Tbilisi inför sanktioner mot Ryssland för att behålla viseringsfritt resande. Uttalandena kommer samtidigt som Bryssel ökar pressen kring demokratiska reformer och inför nya mekanismer som kan upphäva viseringsfriheten för länder som anses avvika från EU:s standarder.
Georgiens talman har anklagat Europeiska unionen för att i praktiken kräva att Tbilisi inför sanktioner mot Ryssland om landet vill behålla viseringsfritt resande till unionen.
Uttalandena kommer samtidigt som spänningarna mellan Georgien och EU ökar kring demokratiska standarder, reformer och landets utrikespolitiska inriktning.
Visatvist
Enligt Kyiv Post hävdade Georgiens talman Shalva Papuashvili att Bryssel kopplar viseringsfriheten till Georgiens hållning gentemot Ryssland.
”De säger till oss att om vi vill ha viseringsfritt resande måste vi införa sanktioner mot Ryssland – med andra ord begå självmord. Om vi förstör oss själva, vem ska då resa till EU utan visum?” sade Papuashvili.
Han hävdade också att EU pressar Georgien att fullt ut anpassa sin viseringspolitik till europeiska standarder.
Kommentarerna speglar den växande oenigheten mellan Tbilisi och Bryssel om Georgiens relation till Ryssland.
Ny EU-mekanism
Enligt Kyiv Post kommer tvisten efter att EU infört nya regler som gör det möjligt att upphäva viseringsfriheten för länder som anses backa från sina demokratiska åtaganden.
Mekanismen, som trädde i kraft den 30 december 2025, gör det möjligt för Bryssel att inledningsvis rikta åtgärder mot innehavare av diplomat- och tjänstepass innan restriktionerna eventuellt utvidgas till alla medborgare.
EU-tjänstemän har sagt att åtgärden syftar till att uppmuntra partnerländer att följa demokratiska och förvaltningsmässiga standarder.
Växande spänningar
Relationerna mellan Georgien och Europeiska unionen har försämrats avsevärt under de senaste åren.
Enligt Kyiv Post rapporterade Europeiska kommissionen i november förra året att Georgien hade halkat efter i de reformer som förväntas av EU:s kandidatländer.
Rapporten lyfte fram oro över begränsningar av medborgerliga friheter, påtryckningar mot oberoende medier, behandlingen av HBTQ+-personer, överdriven användning av våld från polisens sida samt en alltmer fientlig retorik mot EU.
Dessa slutsatser intensifierade debatten om Georgiens framtida relation till Bryssel.
EU-ambitionerna består
Efter kommissionens bedömning varnade EU:s utrikeschef Kaja Kallas för att Georgiens anslutningsprocess i praktiken hade stannat av och att kandidatstatusen riskerade att bli huvudsakligen symbolisk om reformerna inte återupptogs.
Trots kritiken har Georgiens president Micheil Kavelasjvili hävdat att landet fortfarande kan uppnå sina europeiska ambitioner.
I en intervju med Deutsche Welle, citerad av Kyiv Post, sade Kavelasjvili att han anser att Georgien kan vara redo att ansluta sig till Europeiska unionen senast 2030.
Källor: Kyiv Post, Europeiska kommissionen, Deutsche Welle
