Nicolai Haugsted
Påven ber om ursäkt på kyrkans vägnar.
Århundraden av katolsk historia kring slaveriet granskades sällsynt direkt av påve Leo på måndagen, då pontifexen offentligt erkände kyrkans roll i att legitimera mänskligt slaveri och bad om ursäkt för dess försenade fördömande av praktiken.
Uttalandena publicerades i ”Magnifica Humanitas” (”Magnifik mänsklighet”), påve Leos första påvliga encyklika, där han tog upp både historisk orättvisa och moderna etiska utmaningar kopplade till artificiell intelligens och globala ekonomiska system.
”För detta, i kyrkans namn, ber jag uppriktigt om förlåtelse”, skrev Leo, samtidigt som han uttryckte ”djup sorg” över det lidande som förslavade människor utstått.
Passager från encyklikan beskrev slaveriet som ”ett sår i det kristna minnet”.
Vatikanen erkänner historiskt ansvar
Påve Leo uppgav att kyrkliga myndigheter under olika perioder hade hjälpt till att reglera och legitimera former av underkuvande, inklusive förslavning av icke-kristna.
Kyrkliga institutioner under medeltiden ägde också själva slavar, enligt pontifexens redogörelse.
Leo skrev att den katolska läran endast nådde ett ”formellt, absolut och universellt fördömande” av slaveriet under 1800-talet under påve Leo XIII. Den nuvarande Vatikanledningen beskrev tidigare århundraden som präglade av inkonsekvens mellan doktrin och praktik.
Uttalandena går längre än tidigare kommentarer från tidigare påvar, som generellt sett inramade ansvaret kring enskilda kristna eller historiska samhällen snarare än den institutionella kyrkan själv.
Tidigare påvar tog upp slavhandeln mer indirekt
Påve Johannes Paulus II bad afrikaner om förlåtelse under ett besök på kontinenten 1985, med hänvisning till lidande orsakat av ”män tillhörande kristna nationer” som var involverade i slavhandeln.
Tidigare påve Franciskus fördömde senare modernt slaveri och avvisade formellt flera påvliga dekret från 1400-talet som kolonialmakter hade använt för att rättfärdiga expansion, erövring och slaveri.
Direkta hänvisningar till Vatikanens eget ansvar har dock till stor del lyst med sin frånvaro i tidigare påvliga uttalanden.
Nuvarande uttalanden från Leo representerar därför det tydligaste erkännandet hittills från en sittande påve gällande institutionellt ansvar inom den katolska kyrkan.
Familjehistoria tillför en personlig dimension
Genealogisk forskning som publicerades efter Leos val förra året avslöjade att den första USA-födda påven härstammar från både förslavade människor och slavägare.
Den historiska bakgrunden har ytterligare uppmärksammat Leos kommentarer, särskilt i USA, där debatter om ras, historiskt ansvar och institutionell ansvarsskyldighet förblir politiskt känsliga.
Bredare teman i encyklikan fokuserar starkt på mänsklig värdighet, teknologisk etik och ekonomisk exploatering, där påve Leo varnar för moderna system som riskerar att skapa nya former av mänskligt förtryck.
