Ida Hansson
Planen på en europeisk ”drönarmur” har mött motstånd inom unionen. Samtidigt pekar flera ledare på Ukrainas erfarenheter som avgörande för framtiden.
Ukraina har länge drivit på för ett gemensamt luftförsvar, och efter flera incidenter vid Natos luftrum har frågan fått ny tyngd inom EU.
– Ukraina är den första försvarslinjen för Natos medlemsstater i Europa, sade Natos generalsekreterare Mark Rutte, efter att Ursula von der Leyen aviserat två miljarder euro i stöd till ukrainska drönarsatsningar.
Även Ukrainas president Volodymyr Zelensky betonade betydelsen av landets kunskap. Han berättade i slutet av september att en expertgrupp från Ukraina redan inlett samarbete i Danmark för att dela erfarenheter. Zelensky framhöll att landets expertis är ”den mest relevanta i Europa i dag” och kan bli en central del av framtidens europeiska drönarmur, rapporterar Kyiv Independent.
Stor tvivel
Men trots Ukrainas bidrag råder tveksamhet bland flera medlemsstater. Frankrikes president Emmanuel Macron menade den 1 oktober att man måste se mer nyanserat på frågan:
– Jag är försiktig med sådana termer. Verkligheten är mer sofistikerad och komplex. Vi behöver avancerade varningssystem för att bättre kunna förutse hot, europeiska långdistansvapen för avskräckning, samt fler luftvärns- och antidronsystem.
Strategi på tre nivåer
Idén om en europeisk drönarmur är inte ny och fanns redan med i EU:s försvarsplaner för 2025. De senaste ryska drönarattackerna har dock gjort frågan akut och visat på stora brister i dagens försvar. Tanken är att länka samman radar och akustiska sensorer i flera EU-länder för att skapa ett gemensamt skydd.
– Det är dags att skapa ett europeiskt ekosystem för att utveckla spetslösningar mot drönare, inspirerat av det Ukraina redan gör, sade Danmarks statsminister Mette Frederiksen.
Finlands försvarsminister Antti Häkkänen vill se en strategi på tre nivåer: EU, Nato och nationellt. Han pekar ut tre pelare – avancerade detektionssystem som radar och satelliter, olika motåtgärder som elektromagnetiska störningar och kinetiska vapen, samt Natos stöd för utvecklingen.
EU-kommissionären Andrius Kubilius underströk i september att projektet har två huvudmål: upptäckt och bekämpning. Upptäcktsdelen kan införas snabbt, men effektiva metoder för att slå ut drönare måste utvecklas parallellt.
