Mimmo Wiestål Fischetti
En ny årsrapport från Polisens nationella antikorruptionsgrupp visar att korruptionen i Sverige ofta kopplas till organiserad brottslighet – och att det sannolikt finns ett stort mörkertal bakom de relativt få anmälningarna. Polisen vill nu se obligatorisk anmälningsplikt även för kommuner och regioner.
Kopplingen till gängen oroar
Korruption finns i Sverige, men tar allt oftare formen av ett strategiskt verktyg för kriminella nätverk, enligt polisen. I årsrapporten beskrivs hur mutor och otillåten påverkan används mer ”industriellt” och professionellt för att bana väg för annan grov brottslighet, skriver TV4 Nyheterna.
– Vi ser en ökad riskbild kopplat till organiserad brottslighet och att korruptionen i förlängningen med den kopplingen kan bli systemhotande, enligt TV4.
Natali Engstam Phalén, korruptionsförebyggande specialist vid Polisen, säger att problemet slår direkt mot samhällets grundläggande tillit.
– All form av korruption, särskilt kopplad till offentlig säkerhet, underminerar förtroendet för det allmänna och att det allmänna fungerar på ett korrekt sätt, säger Natali Engstam Phalén, skriver Polisen.
Få anmälningar – men stort mörkertal
Trots att riskerna växer kommer det in omkring 100 korruptionsanmälningar per år till den nationella antikorruptionsgruppen, enligt rapporten. Polisen bedömer att siffran inte speglar den verkliga omfattningen.
Ett skäl är att kommuner och regioner i dag saknar skyldighet att polisanmäla misstänkt korruption, till skillnad från statliga myndigheter. Polisen vill därför se en lagändring som omfattar hela den offentliga sektorn.
– Det finns ett behov av att säkerställa att det finns en obligatorisk anmälningsplikt för upptäckt korruption inom hela den offentliga sektorn. Och att också kommuner och regioner ska omfattas av den här skyldigheten som gäller för de statliga myndigheterna, säger Engstam Phalén, enligt polisen.
Korruption handlar inte bara om rena mutor
När många tänker på korruption ser de framför sig kuvert med pengar. Men polisen beskriver ett bredare mönster: vänskapsband, släktrelationer eller gentjänster kan i praktiken ge samma effekt – särskilt i upphandlingar och myndighetsutövning.
Engstam Phalén lyfter ett konkret exempel ur rapporten: en säkerhetssamordnare i en kommun hade en privat relation med en person på ett leverantörsbolag. Förmåner som resor och krogbesök för knappt 9 000 kronor bidrog till att bolaget vann en upphandling värd mångmiljonbelopp.
Här syns problemen tydligast – och här kan de vara dolda
De vanligaste områdena i anmälningsstatistiken är samhällsbyggnad, vård och omsorg, kriminalvård, fastigheter och kollektivtrafik, enligt polisen. Det är sektorer där stora affärer, upphandlingar och nära personkontakter ofta möts – en kombination som ökar risken för otillåten påverkan.
Men rapporten pekar också ut branscher som knappt märks i statistiken, trots att polisen ser tydliga varningssignaler.
– Bland annat kopplat till illegal avfallshantering som är väldigt lukrativt och där vi ser tendenser till ett stort mörkertal kopplat till korruption och otillåten påverkan, eller säkerhetsbranschen, och hamnar, säger Natali Engstam Phalén.
”Vi måste förstå hur nära det här ligger”
Att stoppa korruption är svårt, men börjar med att fler ser riskerna i vardagen, enligt polisen. Engstam Phalén varnar för att underskatta hur vanligt fenomenet kan vara – och vad det leder till om det tillåts växa.
– Korruption inte är så avvikande som vi vill tro. Vi måste också förstå att korruption inte enbart är farligt som ett brott i sig, utan det är en bred och tvärgående risk som skär igenom hela samhället, säger hon.
Polisens slutsats är tydlig: utan fler anmälningar, skarpare kontrollsystem och obligatorisk rapportering i hela offentlig sektor riskerar korruptionen att fortsätta vara en dold motor i den organiserade brottsligheten – med växande hot mot förtroendet för samhället.
