Mimmo Wiestål Fischetti
Ett växande privat marknadsled av familjehemsföretag riskerar att göra kommunerna blinda för vad som händer med placerade barn. Det menar en tidigare anställd, ”Pia”, som i en granskning hos SVT berättar om ekonomiska drivkrafter att undanhålla känslig information – både om barn och om familjehem.
”Bolagen tjänar på att undanhålla information”
”Pia” har under flera år arbetat för flera företag som rekryterar, utbildar och stöttar familjehem på uppdrag av kommuner. Hon beskriver en bransch där det kan finnas starka ekonomiska skäl att inte vara helt transparent.
– Bolagen undanhåller information för att få in pengar, säger hon i SVT:s granskning.
Enligt ”Pia” kan företag ha allt att vinna på att en placering fortsätter – och mycket att förlora på att kommunen får reda på problem som kan göra att barnet flyttas.
Kommuner tappar insyn när privata aktörer blir mellanhand
I granskningen visar SVT hur kommuner återkommande tappat insyn i barns situation när placeringar hanterats via privata familjehemsföretag. Det handlar inte bara om bristande dokumentation, utan om att kommuner ibland lämnar över kontrollen över vilken information som når fram.
I flera fall har bristen på insyn gjort att kommuner missat allvarliga missförhållanden som påverkat barn – just för att informationen inte förmedlats vidare i tid.
50 000–100 000 kronor i månaden – per placering
Familjehemsföretagens uppdrag kan bli mycket lukrativa. Enligt uppgifter i SVT:s granskning kan bolag fakturera mellan 50 000 och 100 000 kronor i månaden för en placering, beroende på hur komplex situationen bedöms vara.
”Pia” understryker att många anställda drivs av att hjälpa barn, men menar att ägarnas fokus ofta ligger någon annanstans.
– Majoriteten av bolagens ägare är främst intresserade av att tjäna pengar, säger hon.
Forskaren: ”Problematiska incitament”
Att ekonomiska drivkrafter kan påverka transparensen är något även forskningen varnar för. Evelina Fridell Lif, forskare vid Stockholms universitet, beskriver en marknad där logiken kan bli farlig om kontrollen är svag.
– På en marknad där det finns ganska lite att förlora och mycket att vinna på att inte lämna information vidare, så finns det klart problematiska incitament, säger hon i SVT.
Samtidigt finns inga säkra siffror på hur ofta information faktiskt undanhålls.
Ingen ”IVO-lista” för familjehemsföretag
En central skillnad jämfört med andra delar av vårdmarknaden är tillsynen. HVB-hem, LSS-boenden och stödboenden granskas årligen av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och resultaten samlas i register som kommuner kan använda.
För familjehemsföretag saknas en motsvarande funktion – något som enligt kritiker gör det svårare för kommunerna att bedöma risker och jämföra aktörer.
SKR: ”Fruktansvärt ur ett barnperspektiv”
Åsa Furén Thulin, sektionschef på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), säger att bilden av bristande transparens känns igen.
– Ur ett barnperspektiv är det fruktansvärt. De som undanhåller information eller inte är transparenta ska inte finnas på marknaden, säger hon till SVT.
Samtidigt betonar hon att det också finns många seriösa konsulenter – och att kommunerna i praktiken är beroende av dem.
Nytt stöd ska tydliggöra ansvar – för att stoppa insynstapp
SKR har arbetat fram ett nytt stödmaterial som ska hjälpa kommunerna att hålla fast vid sitt ansvar och inte tappa kontrollen när privata aktörer kopplas in. Materialet ska enligt SKR publiceras i januari och ska bland annat förtydliga ansvarsfördelningen mellan kommuner och konsulentföretag.
Målet är att stärka kommunernas möjlighet att följa barnens situation – och minska risken att allvarliga signaler fastnar hos privata mellanhänder istället för att nå fram till den som faktiskt bär det yttersta ansvaret.
