Jens Asbjørn Bøgen
Om det finns ett land som vet vad som krävs för att försvara sig mot missiler och drönare, så är det det landet.
Den 13 juli offentliggjorde tio europeiska länder en gemensam deklaration om inrättandet av en europeisk antiballistisk robotsköld.
Europeiska tungviktare som Frankrike, Tyskland och Storbritannien är en del av koalitionen som arbetar för en gemensam robotsköld, och Ukraina var också bland undertecknarna av den gemensamma deklarationen.
Och det är mycket troligt att Europas nya robotsköld kommer att produceras av det europeiska land som har mest erfarenhet av att avvärja flyganfall.
Kapplöpning mot tiden
Kyiv driver hårt på för att bygga en ny europeisk antiballistisk sköld vid namn Freyja, med målet att ha en fungerande prototyp klar i början av nästa år, rapporterade Reuters.
Brådskan kommer efter att tunga ryska robotattacker drabbat Kyiv och hamnstaden Odesa denna månad.
För närvarande förlitar sig ukrainskt luftvärn nästan helt på amerikanska Patriot-system för att stoppa inkommande robotar som flyger i hypersoniska hastigheter. Dock har politiskt dödläge, krympande lager och långsam fabriksproduktion skapat farliga luckor i täckningen.
För att lösa krisen möttes ledare från tio europeiska nationer och ett dussin försvarsföretag i Paris för att bilda en ny allians. Davyd Aloian, biträdande sekreterare för Ukrainas nationella säkerhets- och försvarsråd, övervakar initiativet och bekräftade att en styrkommitté snart kommer att mötas för att fastställa kostnaderna.
Bygger som Lego
”Eftersom vi arbetar inom en så snäv tidsram har vi ett ambitiöst mål: att ha en MVP (minimum viable product) klar under första halvåret nästa år”, sade Aloian. ”Det är en prototyp som redan kan visa sina första praktiska resultat.”
Befintliga europeiska system som det fransk-italienska SAMP-T och tyska IRIS-T har ännu inte bevisat att de kan stoppa ballistiska mål. Freyja syftar till att fylla tomrummet som ett billigare, mer tillgängligt alternativ.
Projektet förlitar sig på att blanda delar från flera leverantörer. Den ukrainska tillverkaren Fire Point fungerar som huvudsaklig industriell ledare och levererar avfyrningsramper och testrobotar, medan den tyska tillverkaren Hensoldt levererar avancerad radar.
Andra stora aktörer inkluderar Eurosam, Leonardo, Thales och Saab.
Öppet och praktiskt
President Volodymyr Zelenskyj jämförde strategin med Legobitar, där allierade sätter ihop modulära komponenter för att passa sina behov.
”Den övergripande logiken med detta system är att det har en öppen arkitektur”, förklarade Aloian. ”Så om Danmark säger ’Jag vill ha Freyja-systemet med en danskproducerad Weibel-radar’, så går det bra. Om Sverige säger att de vill ha Saab-systemet, så är det heller inga problem.”
Tjänstemän överväger också en dedikerad fond för att effektivisera finansieringen och minska byråkratin. Aloian betonade att ”koalitionen bör vara praktisk snarare än politisk”.
