Jens Asbjørn Bøgen
Han betonade också att han föredrar ett fredligt slut på kriget – men inte till vilket pris som helst.
Han betonade också att han föredrar ett fredligt slut på kriget – men inte till vilket pris som helst.
Vad händer?
Rysslands president Vladimir Putin uppgav på onsdagen att kriget i Ukraina kan avslutas genom förhandlingar – förutsatt att Kiev intar ett ”rationellt förhållningssätt”.
Enligt Reuters framhöll Putin att diplomati är att föredra, men betonade samtidigt att militära åtgärder fortsatt är ett alternativ om samtalen skulle misslyckas.
Kommentarer vid statsbesök i Beijing
Putin uttalade sig i slutet av ett officiellt besök i Kina, där han tillsammans med kinesiska representanter undertecknade ett avtal om en ny gasledning.
Besöket understryker Rysslands strategiska orientering mot öst, i takt med att västliga sanktioner alltjämt isolerar Moskva.
En glimt av optimism från Washington
I en ovanligt hoppfull ton uttryckte Putin att han ser ”ett visst ljus i slutet av tunneln”. Han syftade då på vad han beskrev som genuina försök från USA att nå en diplomatisk lösning på konflikten – den största i Europa sedan andra världskriget.
Beröm till Trump-administrationen
Putin riktade särskilt uppskattning till den nuvarande amerikanska ledningen under president Donald Trump. Enligt honom märker Ryssland inte bara retorik, utan också en ”uppriktig vilja” att verka för fred.
”Vi får se hur situationen utvecklas”, tillade han försiktigt.
Militära hot kvarstår
Trots de diplomatiska signalerna varnade Putin för att Ryssland är berett att ta till militärt våld om samtalen bryter samman.
”Om inte, måste vi uppnå våra mål med vapenmakt,” sade han.
Inga kompromisser kring kärnfrågor
Putin visade inga tecken på att backa från Rysslands centrala krav.
Han upprepade att Ukraina måste avstå från sina NATO-ambitioner och upphöra med det som Moskva beskriver som diskriminering av rysktalande – ett påstående som både Kiev och västvärlden avvisar.
Villkor för samtal med Zelenskyj
Putin sade sig vara öppen för ett möte med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj – men endast om mötet äger rum i Moskva.
Han betonade att samtalen i så fall måste vara ”väl förberedda” och leda till ”konkreta resultat”.
Kiev: Moskva utesluten som samtalsplats
Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha avfärdade snabbt förslaget och kallade Moskva en ”oacceptabel” plats för fredssamtal.
Ukrainska representanter menar att meningsfull dialog inte kan ske på angriparens villkor.
Zelenskyj fortsätter efterlysa dialog
Trots de djupa motsättningarna fortsätter Zelenskyj att förespråka en diplomatisk lösning.
Han har offentligt uttryckt önskan om ett personligt möte med Putin för att diskutera ett möjligt avtal – även om avståndet mellan parterna fortfarande är stort.
Ukraina uppmanar till hårdare sanktioner
Zelenskyj har uppmanat USA att öka trycket på Moskva.
Han efterlyser skärpta sanktioner om Putin vägrar att delta seriöst i fredssamtalen – i syfte att få Ryssland tillbaka till förhandlingsbordet med amerikanskt stöd.
Trump: fredsmäklare eller åskådare?
Donald Trump försöker positionera sig som en fredsmäklare och har uppmanat båda ledarna att träffas.
Trots hot om sekundära sanktioner mot Ryssland har dessa ännu inte verkställts, och Trumps faktiska roll i fredsprocessen är fortfarande oklar.
Putin: Fred föredras – men inte till varje pris
Putin betonade återigen att Ryssland föredrar att avsluta konflikten ”med fredliga medel”.
Men han lämnade inget tvivel om att, om diplomatin misslyckas, kommer Ryssland att intensifiera sin militära offensiv för att uppnå sina strategiska mål.
Rysslands annekteringskrav står fast
Putins hållning kompliceras ytterligare av Rysslands anspråk på att ha annekterat fyra ukrainska regioner.
Kreml hävdar att dessa områden nu tillhör Ryssland – ett krav som både Kiev och nästan hela den västliga världen förkastar som olagligt och ogiltigt.
Fred fortfarande avlägsen – trots samtal
Trots att båda sidor uttrycker vilja till fred är förutsättningarna för ett genombrott fortsatt svaga.
Med låsta positioner, ömsesidigt misstroende och olösta kärnfrågor förblir ett förhandlat slut på kriget en avlägsen möjlighet – åtminstone för tillfället.
