Jens Asbjørn Bøgen
Enligt en anonym källa kan krisen slå till inom ”tre till fyra månader”.
Efter två år av krigsdriven expansion har Rysslands ekonomi redan tappat fart.
The Moscow Times rapporterade tidigare att tillväxten bromsade in till 1 procent under 2025, samtidigt som de flesta civila industrier krympte och skuldbördorna ökade kraftigt.
Rysslands centralbank uppskattar att lån på över 10 biljoner rubel (130 miljarder dollar) har blivit osäkra, vilket understryker den växande pressen på långivarna.
Bloomberg rapporterade den 31 januari att Kreml söker upp till 1,2 biljoner rubel (16 miljarder dollar) i nya intäkter för att stabilisera budgetmålen.
Bakom kulisserna blir varningarna allt svårare att hålla tillbaka – och Putins eget finansteam tycks försöka få den ryske ledaren att förstå vad som är på väg.
Tysta varningssignaler
Enligt The Washington Post har medlemmar av president Vladimir Putins finansteam varnat för att Ryssland kan stå inför en storskalig ekonomisk kris under andra kvartalet 2026.
Tjänstemän ska enligt uppgift ha varnat för att budgetunderskotten kommer att fortsätta växa om skatterna inte höjs igen. Samtidigt belastar höga räntor och den påtvingade omdirigeringen av företagskrediter för att stödja kriget i Ukraina Rysslands banksektor, rapporterar The Post.
En Moskva-baserad affärsman som uttalade sig anonymt till tidningen sade att nedgången kan komma inom ”tre eller fyra månader”.
Han sade också att inflationen på marken tycks vara betydligt högre än de officiellt rapporterade 6 procenten, samtidigt som centralbanken håller räntan på 16 procent.
Olja och press
Fallande oljeinkomster är enligt rapporten en central drivkraft bakom de växande underskotten, skriver The Washington Post.
Lägre globala priser och västliga ansträngningar att störa Rysslands så kallade skuggflotta av tankfartyg minskar exportintäkterna och utsätter Kreml för politiska risker.
”Detta är inte bara ett hot mot ekonomin, utan också en politisk fråga om huruvida Ryssland kan tillåta sådana åtgärder [tvångsmässiga störningar av sjöfarten] utan att förlora sitt politiska anseende”, citerade tidningen en rysk akademiker som står ”nära högt uppsatta diplomater i Moskva”.
Källor: The Washington Post, Bloomberg, The Moscow Times, New Voice of Ukraine
