Ida Hansson
Rysslands nya budgetplan för 2026–2028 visar president Vladimir Putins ekonomiska prioriteringar – och de väcker oro. Enligt den ryske oppositionspolitikern Vladimir Milov befinner sig landet i en akut budgetkris. ”För att hålla krigsmaskinen igång krävs mer pengar än vad som finns,” säger han.
Rysslands nya budgetplan för 2026–2028 visar president Vladimir Putins ekonomiska prioriteringar – och de väcker oro. Enligt den ryske oppositionspolitikern Vladimir Milov befinner sig landet i en akut budgetkris. ”För att hålla krigsmaskinen igång krävs mer pengar än vad som finns,” säger han.
En ekonomi på minus – sju år i rad
Rapporter visar att Ryssland står inför sju år av budgetunderskott, något som inte har hänt sedan 1990-talet. Målet att hålla underskottet under 1 procent av BNP har övergetts. För 2025 väntas ett underskott på 2,6 procent, och även prognosen för 2026 bedöms som orealistiskt optimistisk.
Underskott utan lösningar
Ekonomer menar att underskottet inte bara är stort – utan också svårt att finansiera. Till skillnad från västländer har Ryssland inte längre tillgång till internationella kapitalmarknader. Sanktionerna har stängt dörren till utländska lån, och inte ens Kina vill längre ge statliga krediter.
En dyr och långdragen krigföring
Den växande budgetkrisen har direkt påverkan på Rysslands möjlighet att finansiera kriget mot Ukraina. Officiellt har regeringen lagt ett tak på framtida försvarsutgifter, men verkliga siffror hålls hemliga. Enligt budgeten ska militärutgifterna minska som andel av BNP fram till 2028 – men experter tvivlar starkt på det.
Vapenindustrin pressas till bristningsgränsen
Den ryska försvarsindustrin kämpar med minskad lönsamhet och växande skulder. Chefen för statliga Rostec, Sergej Tjemesov, medger att många fabriker knappt går med vinst. Milov varnar för att Ryssland nu bara klarar av att föra ett lågintensivt krig – med drönare, missiler och begränsade markoffensiver.
Soldaternas bonusar skärs ner
Flera regioner, bland annat Sankt Petersburg, Tatarstan och Samara, har drastiskt minskat sina bonusar till frivilliga soldater. Minskningen speglar hur hårt krisen slagit även mot de lokala budgetarna. Istället för en ny mobilisering försöker Kreml locka frivilliga med kontrakt, men pengarna räcker inte ens till det.
Fonderna sinar och lånen blir för dyra
Rysslands nationella välståndsfond, som tidigare fungerade som ekonomisk buffert, är snart tömd. Den likvida delen har sjunkit till cirka 4,2 biljoner rubel – mindre än det väntade budgetunderskottet för 2025. Samtidigt har räntan på ryska statsobligationer stigit till över 15 procent, vilket gör nya lån ohållbara.
Skattehöjningar som inte räcker
För att täcka utgifterna har regeringen höjt företagsskatten till 25 procent och planerar att öka momsen till 22 procent. Men trots dessa åtgärder genererar skatteintäkterna bara en bråkdel av vad som behövs för att finansiera kriget. Analytiker menar att Kreml därför tvingas luta sig mot centralbanken för krediter.
Rädslan för ett nytt finanshaveri
Ekonomer varnar för att fortsatt inhemsk upplåning riskerar att leda till en ny finanskris liknande den 1998. Då kraschade den ryska ekonomin efter att staten lånat för mycket till för höga räntor. Historien, menar flera experter, verkar nu vara på väg att upprepa sig.
Västsanktionerna börjar bita
Enligt Milov är Rysslands ekonomiska problem en direkt följd av västvärldens sanktioner. Han uppmanar EU att helt fasa ut importen av rysk energi – inklusive flytande naturgas – senast 2028. Särskilt leveranser till Slovakien, Ungern och Västeuropa utgör fortfarande en betydande inkomstkälla för Gazprom.
Minskade oljepriser och svagare rubel
Analytiker vid Wiens institut för ekonomiska studier menar att Rysslands fallande inkomster främst beror på lägre oljepriser och en övervärderad rubel. Den starka valutan gör att oljeintäkterna tappar i värde när de växlas till rubel. Trots pristak på rysk olja har åtgärderna ännu inte fått full effekt.
”Sanktionerna fungerar – men långsamt”
Milov framhåller att sanktionerna inte är någon snabb lösning, men att de långsamt kväver den ryska ekonomin. Hög inflation, stigande räntor och brist på kapital är direkta följder av västvärldens ekonomiska tryck. ”Putins krigsmaskin går fortfarande – men den hostar,” sammanfattar han enligt Kyiv Independent.
