Jens Asbjørn Bøgen
Sedan den ryska drönarattacken mot Polen förra veckan har det skett en kraftig ökning av desinformation.
Sedan den ryska drönarattacken mot Polen förra veckan har det skett en kraftig ökning av desinformation.
Vad händer?
Kremls talesperson Dmitrij Peskov förklarade den 15 september att NATO-länderna i praktiken är ”i krig” med Ryssland på grund av sitt stöd till Ukraina.
”NATO är i krig med Ryssland; detta är uppenbart och behöver inga bevis”, sade han till reportrar och förstärkte därmed den sedan länge etablerade ryska berättelsen om att västerländskt stöd till Kiev innebär ett direkt deltagande i kriget.
Polen skjuter ner ryska drönare
Peskovs kommentarer kom bara några dagar efter att Polen bekräftat att det hade skjutit ner ryska drönare som kränkt dess luftrum – det första offentligt kända fallet där en NATO-medlem avlyst rysk militär utrustning på eget territorium.
Våg av desinformation efter drönarincidenten
Polska analytiker uppmärksammade snabbt en våg av desinformation efter intrånget.
Påståendena sträckte sig från att incidenten skulle ha dragit in Polen i krig med Ryssland till ett direkt förnekande av att den någonsin inträffat.
Koordinerade psykologiska operationer
Enligt Polens nationella forskningsinstitut NASK ligger Kremls narrativ nära organiserade desinformationsinsatser från ryska och belarusiska källor.
Dessa kampanjer syftar till att förstärka allmänhetens rädsla och framställa NATO-medlemmar som aktiva deltagare i kriget, vilket potentiellt kan driva fram panik och misstro.
Falska påståenden om Polens roll i kriget
Ett återkommande tema i desinformationskampanjen är det falska påståendet att Polen nu är ”i krig” med Ryssland.
Analytiker varnar för att sådana budskap kan destabilisera den allmänna opinionen och skapa förvirring kring Polens faktiska roll – som förblir stödjande men icke-stridande.
Polen har konsekvent gett Ukraina militärt och finansiellt stöd utan att direkt gå in i konflikten.
Ryssland sprider blandade och motsägelsefulla narrativ
NASK identifierade flera, ofta motsägelsefulla berättelser i det ryska desinformationsflödet.
Vissa källor förnekade att drönarincidenten ägt rum, medan andra skyllde på Ukraina och hävdade att det rörde sig om en ”false flag”-operation för att dra in NATO i kriget.
Polska militära och statliga institutioner under attack
Flera narrativ försökte också underminera Polens militära förmåga och beslutsfattande.
De beskrev de polska väpnade styrkorna som oförberedda och regeringen som vårdslös eller manipulerad.
Dessa attacker verkar vara avsedda att försvaga allmänhetens förtroende för nationella institutioner och splittra enigheten inom NATO.
Psykologisk krigföring i sociala medier
Den polska NGO:n Res Futura rapporterade att drönarincidenten utlöste en koordinerad psykologisk operation (PSYOP).
Analysen visade att upprepande, känsloladdade narrativ snabbt spreds i sociala medier – kännetecken för planerade påverkanskampanjer.
Ett narrativ som skyllde på Ukraina för en ”provokation” dominerade diskussionerna online och stod för 38 % av de analyserade inläggen.
Även Rumänien utsatt
Polen är inte ensamt. Den 13 september skickade Rumänien upp F-16-plan efter att ha upptäckt en rysk drönare som kränkt dess luftrum.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppgav att drönaren stannade kvar över rumänskt territorium i nästan en timme.
EU-tjänstemän, däribland Kaja Kallas, kallade det en ”hänsynslös eskalering” från Moskvas sida.
NATO:s artikel 4 aktiverad, uppdrag inleds
Som svar på luftrumskränkningarna åberopade Polen artikel 4 i NATO-fördraget, som gör det möjligt för medlemsländer att rådslå när de känner sig hotade.
NATO har därefter inlett uppdraget Eastern Sentry och ökat sin närvaro, truppnärvaro och luftförsvar på alliansens östra flank.
Samtidigt är diskussionen om att placera luftförsvar i ukrainskt luftrum åter på bordet, trots varningar från Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev om att sådana åtgärder kan provocera fram ett öppet krig.
