Jens Asbjørn Bøgen
Han passade också på att kritisera väst, särskilt Europeiska unionen.
En protesthelg i centrala Ungern gav premiärminister Viktor Orbán tillfälle att framställa parlamentsvalet 2026 som en vändpunkt.
Vid ett tal i Kecskemét beskrev han det kommande valet som ett avgörande ögonblick i ljuset av vad han kallade växande regionala faror, enligt MTI-rapportering som citeras av Agerpres.
En annalkande konflikt
Orbán sade till sina anhängare att det politiska vägvalet 2026 skulle avgöra hur nära Ungern kommer ett krig.
Han hävdade att en regering som står ”i linje med Bryssel” skulle dra in landet i en konflikt, medan ett ledarskap som fokuserar på nationella intressen skulle kunna hålla Ungern utanför.
Han upprepade att frontlinjen i Ukraina varken ”känns geografiskt eller politiskt” avlägsen.
Premiärministern påstod att EU-ledarna redan har fört Europa i riktning mot en ”krigsekonomi” och menade att unionen förbereder sig för en långvarig konfrontation.
Varningar om isolering
Orbán hävdade att Ungern i första hand måste förlita sig på sina egna förmågor och varnade för att landet annars kan hamna ”i en situation där alla är våra fiender i stället för våra vänner”.
Han kritiserade det han beskrev som västvärldens acceptans av krig som ett ekonomiskt perspektiv och sade: ”De i väst … tror att man kan tjäna pengar på detta.”
Han tillade att han under de kommande veckorna väntar sig en intensivare debatt om framtiden för de 220–230 miljarder euro i frysta ryska tillgångar som hålls av europeiska institutioner.
Från Rysslandskritiker till Putins vän
Det kan vara svårt att tro, men Orbán var tidigare mycket kritisk mot Ryssland.
Vissa menar att Orbáns pro-Putin-skifte började under finanskrisen 2008, då han började tro att USA inte längre skulle vara framtidens dominerande supermakt.
År 2010 presenterade han sin utrikespolitiska plan, som starkt prioriterade Ryssland som en möjlig allierad.
Orbán har upprepade gånger vägrat att införa sanktioner mot Ryssland, även när landet annekterade Krim 2014.
Kritik mot EU-sanktioner
Orbán anklagade också västliga regeringar för att överlåta beslut om konflikten till ekonomiska aktörer snarare än till folkvalda ledare.
Han kallade EU:s vägran att undanta Ungern från energirelaterade sanktioner mot Ryssland för ”ondsint” och jämförde detta med vad han beskrev som ett tidigare undantag som den dåvarande USA-presidenten Donald Trump skulle ha beviljat.
Han hävdade att Bryssel betraktar sanktioner som ett handelspolitiskt verktyg som inte kräver enhälligt godkännande från medlemsstaterna — en hållning han starkt motsätter sig.
Källor: MTI, Agerpres
